- Project Runeberg -  Den stora automobilboken : praktisk handbok i automobilkunskap /
320

(1947-1948) [MARC] - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Dieselmotorn av civilingenjör Åke Larborn - Bränslesystemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sämrade startförmågan vid temperaturer nedåt fryspunkten är smörjoljans
kraftigt ökade viskositet vid dessa temperaturer. Kringvridningen av motorn
kräver betydligt större kraft, och startvarvtalet minskas i motsvarande
utsträckning. För den skull inverkar en allmän uppvärmning av motorn, t. ex. genom
förvärmning av kylvattnet, synnerligen gynnsamt på startförmågan. Samtidigt
som smörjoljan blir mera lättflytande, höjes cylinderväggarnas temperatur,
så att avkylningen av den komprimerade luften blir mindre.

Uppvärmningen av kylvattnet åstadkommes vanligen av en speciell
vatten-värmare, som eldas med sprit, fotogen eller dylikt. En sådan förvärmning av
motorn, som inte behöver drivas längre än till 20 à 30° C, är alltid gynnsam,
även om start skulle vara möjlig utan densamma. Smörjningen är ofta
bristfällig, då motorn är kall, och de rörliga delarna utsättas härigenom för ökad
förslitning.

Förvärmning av luften.

Dieselmotorns start kan i viss utsträckning underlättas genom förvärmning
av den insugna luften. Förvärmningen kan åstadkommas t. ex. medelst
elektriskt upphettade glödkroppar, som placeras i motorns insugningsrör. Vid en
annan metod användes en oljebrännare för uppvärmning av luften. Fig. 41
visar en dylik förvärmningsanordning, placerad i luftsamlaren till en
2-takts-motor. Medelst en handpump, placerad på instrumentbrädan, insprutas och
finfördelas brännolja genom ett munstycke. Bränslet antändes på elektrisk väg
medelst ett gnistgap omedelbart intill munstycket. Den utvecklade värmen är
tillräcklig för att motorn skall starta även vid förhållandevis låga temperaturer.

Luftförvärmningen torde i allmänhet ge tillfredsställande resultat endast vid
motorer med öppna förbränningsrum. Vid förkammaremotorer t. ex. måste
man däremot räkna med att luften avger större delen av sin värme till
motorgodset, innan tändningen hinner ske.

Glödtändstift.

Förkammare- och virvelkammaremotorer startas därför i allmänhet med
tillhjälp av elektriskt upphettade glödkroppar, s. k. glödtändstift, vilka äro
inbyggda i förbränningsrummet. Fig. 42 visar ett sådant glödtändstift av vanlig
typ. Glödtråden är utförd av höglegerat, korrosionsbeständigt material för att
kunna uthärda höga temperaturer utan att brinna sönder. I sin ena ända är
den förenad med mittelektroden och i andra ändan med en rörformad elektrod,
som är isolerad från yttersockeln. Glödtändstift av denna typ, vilka benämnas
2-poliga, äro avsedda att seriekopplas (fig. 43). Varje stift ger vanligen ett

320.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:47:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsamb/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free