Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Contributor Gustaf Wingren died in 2000, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den religiöst motiverade folkkyrkotanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nuvarande staten tänkas komma åtgärder, varigenom man,
samtidigt som man gärna behåller kyrkan som statskyrka,
tager ifrån den dess frihet. Det finnes enskilda röster på
olika håll, som mycket högljutt ha förordat en sådan
politik — från socialdemokratiskt håll och från frikyrkligt håll.
Där menar man: låt kyrkan vara som en allmän kulturell
statsinstitution, men det religiösa överlåtes åt de smärre
samfundsbildningarna. Kyrkan förvandlas helt och hållet
till en allmän kulturinstitution. På dessa enskilda röster
ligger icke stor vikt, men de ha genljud på många håll,
där man icke skulle vänta det. Långt inom högerns leder,
där det, liksom det finnes bland socialdemokraterna,
finnes många kyrkan verkligt hängivna människor, är samma
uppfattning av kyrkan mycket utbredd. Man vill ha
kyrkan kvar men betraktar nästan som huvudsaken, att man
icke på något sätt blir störd av den.
Vidare ha vi här tendensen mot sekularisering i hela
statslivets utveckling. Vi ha sett den sticka fram i
jordfästningslagen, och vi ha sett den sticka fram i det förslag om
församlingsstyrelse, som vi i går hade att behandla. I båda
fallen äro lagarna säkert skrivna i största välmening mot
kyrkan utan avsikt att skada den, men man har icke något
sinne för kyrkans rent religiösa karaktär, utan man
behandlar den helt plötsligt som om den vore ett statsorgan.
Och för att gå ännu längre: det finnes ända in i
prästernas kretsar sådana, som, om de också troget tjäna kyrkan
och äro henne hängivna, likväl, när de tänka på sin rent
religiösa uppgift, känna sig snarare hemmastadda i den lilla
kretsen och icke kunna se, att den territorialförsamling, i
vilken de tjäna, är den skönaste religiösa samhällsbildning.
De kunna därför icke rikta sin fulla hängivenhet på denna,
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
