Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Tolstojs och Dostojevskis lif - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
svultna och frysande i L]apinskis härberge, nämligen
att iag var skuld till detta och att det är omöjligt,
omöjligt och åter omöjligt att lefva som jag lefver —
det var sanning, det var den enda sanningen.»
Hela den byggnad, som rests med sådan möda,
med en så förtviflad kraftansträngning, störtade med
ens samman, och åter nödgades han offentligen
anklaga sig och göra bot.
»Jag är en eländig, oduglig parasit. Och jag,
denna mask, som förtär trädets blad, vill bidraga till
dess växt och böta det!»
Först nu, tycktes det honom, förstod han Kristi
ord, att den som icke vill öfverge allt — hem och
barn och åkrar — för att följa honom kan icke vara
hans lärjunge.
Och en ny kris, en ny pånyttfödelse försiggick
inom honom.
Det blef honom klart, att han inte blott icke
»hatat sig själf» och icke funnit sanningen, såsom han
trodde sig ha gjort, då han skref »Bekännelser», utan
att han icke ens hade börjat söka den. På samma
gång kände han sig öfvertygad om att allt nu ändtligen
och en gång för alla blifvit honom klart, och den
nya sanningens förverkligande syntes honom en enkel
sak: för att ingå i Guds rike fordrades blott, »att
människan inte önskade äga jord och pengar». Han kände
sig öfvertygad om att det onda, som fördärfvar
världen — egendomsbesittning — »icke är ödets lag,
Ouds vilja eller en historisk nödvändighet utan en
vidskepelse, alls icke stark och fruktansvärd utan svag och
ömklig», och befria sig från denna vidskepelse,
tillintetgöra den är lika lätt som att »förstöra en skör
spindelväf».
Och han beslöt lyda Kristi bud och öfverge allt
— hem och barn och åkrar — och gifva bort sina
600,000 för att fattig få rättighet att göra godt.
Fragan, huruvida detta lyckades honom, huruvida
han verkligen afstod från sin egendom, förstörde »den
sköra spindelväfven», utgör föremålet för min följande
undersökning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
