Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Tolstojs och Dostojevskis lif - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Så finns det återigen andra, som icke kunna spara —
de äro på samma sätt förutbestämda till slöseri.
Enligt broderns vittnesbörd visste Fjodor
Michailovitsch aldrig »hur mycket han hade» — af pengar,
kläder eller linne. Doktor Riesenkampf, en tysk, som
på samme broders begäran 1843 flyttade tillsammans
med Dostojevski i Petersburg och försökte lära honom
tysk ordning, »fann Fjodor Michailovitsch utan en
kopek, lifnärande sig på mjölk och bröd, till på köpet taget
på kredit i magasinet ».— »Fjodor Michailovitsch», säger
Riesenkampf, »tillhörde det slags människor, hvilkas
omgifning ha det bra men som själfva beständigt lida nöd.
Han bestals obarmhärtigt, men tillitsfull och godhjärtad
som han var ville han aldrig ställa till räfst med
tjänarinnan och hennes vänner, som begagnade sig af hans
sorglöshet.» — »Sammanlefnåden med doktorn»,
tillfogar biografen, »blef en källa till beständiga utgifter
för Fjodor Michailovitsch. Hvarenda fattig stackare,
som kom och sökte doktorn, var han färdig att
mottaga som en kär gäst.»
I sin uppsats om folkräkningen berättar Leo
Tolstoj, att han i Ljapinskis natthärberge sökte efter några
nog fattiga för att förtjäna penninghjälp och bland
hvilka han skulle kunna utdela de 37 rubel, som
återstodo af en summa han fått af några rika filantroper i
Moskva — han sökte men fann icke. Man kan med
säkerhet påstå, att Dostojevski i ett dylikt fall ej skulle
låtit sig hindras af någon villrådighet.
Det är för öfrigt intressant att jämföra denna
Dostojevskis medfödda frikostighet, hans benägenhet att
kasta ut pengar med Leo Tolstojs likaså medfödda,
om icke sparsamhet så åtminstone obenägenhet för
slöseri. Hos båda äro dessa egenskaper ofrivilliga och
omedvetna. Hvar och en af dem är född sådan —
den ene sparsam familjemänniska, den andre slösaktig,
evigt hemlös vandrare.
Dostojevski behöfde icke bevisa sig själf, att
pengar är ett ondt, att man bör skänka bort allt hvad man
äger. Han led af sin fattigdom, och åtminstone teore-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
