- Project Runeberg -  Tolstoj och Dostojevski / I. Tolstoj och Dostojevski som människor och konstnärer /
114

[MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Tolstojs och Dostojevskis lif - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

broderns anfall: »Har du läst Le Cid? Läs den, arma
människa, läs den och fall i stoftet för Corneille.»

Om man erinrar sig Dostojevskis djupa religiositet,
som röjdes hos honom redan i barndomen och
sedermera kom honom att hela sitt lif hata Bjelinski för
några obetänksamma ord om religionen, så skall
följande jämförelse trots sin naivitet förefalla betydelsefull:
»Homerus (en mytisk gestalt, kanske liksom Kristus en
människovorden Gud sänd till oss) kan jämställas
endast med Kristus, icke med Goethe. Träng in i
honom, broder, sök förstå Iliaden, genomläs den med
eftertanke (medge att du inte har läst den!). I Iliaden
har Homerus gifvit hela den antika världen dess både
andliga och jordiska organisation i alldeles samma grad
som Kristus gifvit den nya dess organisation. Förstår
du mig nu?»

Under hela sitt lif bevarade Dostojevski detta
instinktiva förstående af den universella kulturen, denna
förmåga att känna sig hemma öfverallt, intränga i alla
folks och århundradens inre, andliga lif, en förmåga,
som han alltid ansåg för Puschkins och i allmänhet
det ryska snillets mest karaktäristiska drag.
Universali-teten var enligt honom hvad som utmärkte det ryska
snillet framför snillena af alla andra europeiska nationer.

Sommaren 1863, då han företog sin första
utländska resa, skrifver han till Strachov: »Det är
besynnerligt: jag skrifver från Rom och nämner icke ett
ord om Rom! Men hvad skall jag säga? Liksom om
man skulle kunna beskrifva sådant i bref! Jag kom
sent i förgår kväll. I går på morgonen besåg jag
Peterskyrkan. Den gjorde eü starkt intryck, Nikolaj
Nikolajevitsch — kalla kårar öfver ryggen. I dag har
jag besett Forum och alla dess ruiner. Sedan
Kolos-seumf Hvad skall jag säga!»

Det var ej tomt tal, då han sedermera förklarade,
att Europa var något »heligt och förfärligt» för honom,
att han hade »två fädernesland — Ryssland och Europa»,
att »Venedig, Rom, Paris med deras skatter af
vetenskap och konst, hela deras historia» stundom voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmdosto/1/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free