Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Tolstojs och Dostojevskis lif - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Omedelbart efter sitt frigifvande ur fängelset och
då han redan helt omfattar kristendomen, försyndar han
sig genom ett utbrott af den skenbarligen mest simpla
och "cyniska afund: »Jag vet mycket väl, att jag skrifver
sämre än Turgenjev, men inte mycket sämre, och jag
hoppas att en gång skrifva lika bra som han. Hvarför
får då jag i min fattigdom endast 100 rubel och
Turgenjev, som har 200 själar, 400 rubel? På grund af
fattigdom är jag tvungen att skynda mig, att skrifva för
pengar och följaktligen förstöra mitt verk.» I ett
postskriptum tillfogar han, att han skickar Katkov inalles
15 ark à 100 rubel — 1,500 rubel. »Jag har tagit ut
500 rubel af honom, och dessutom bad jag om 200
till respengar, då jag skickat 3A af romanen, alltså har
jag lyft 700 rubel. Jag kommer till Tver utan en
kopek men får med snaraste 700 eller 800 rubel af
Katkov. Det är ju alltid något att röra sig med.»
Och så fortgår det i oändlighet. Alla Dostojevskis
bref äro fulla af ändlösa sifferrader och kalkyler,
omväxlande med förtviflade böner om hjälp — »För Kristi
skull, rädda mig!» skrifver han en gång till brodern.
Det är ett fortlöpande martyrium, intelligensarbetarens
lidandeshistoria i dess mest tragiska gestalt.
Särskildt svåra för honom voro de fyra åren mellan
1865 och 1869, kanske lika svåra som de fyra
fängelseåren. Liksom före den första olyckan var ödet honom
till en början bevåget. Den af honom utgifna
tidskriften »Tiden» gjorde lycka och inbragte honom så
pass mycket, att han redan började drömma om
ekonomiskt oberoende, då den drabbades af ett oväntadt
och oförtjänt censurstraff. »Tiden» förbjöds på grund
af en oskyldig, endast orätt tolkad artikel i polska
frågan. Det hela var ett missförstånd ungefär som i
Petraschevskiaffären. Det är märkligt med dessa två
missförstånd, som så när vållat Dostojevskis undergång,
i förra fallet genom dödsdom och straffarbete, i det
senare genom ekonomisk ruin. De maktägande
förstodo icke, att de hade en bundsförvant i honom. Men
måhända var det i själfva verket icke enbart missför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
