Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Tolstojs och Dostojevskis lif - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Sträfvan efter fullkomning, det egna
konstnärssamvetets tillfredsställelse är för Dostojevski en lifsfråga.
»Tro inte att jag bara tänker på pengar», skrifver han
till Majkov detsamma svåra året 1869. »Hur uselt det
än blir, det jag skrifver, så är ändå idén till min roman
och arbetet på den för mig fattige stackare, d. v. s.
för författaren, det dyrbaraste af allt i världen! Det är
en idé, som är mig outsägligt dyrbar och som jag
länge haft. Naturligtvis fördärfvar jag den, men hvad
skall jag göra!» — »Vill ni tro, att fastän jag hållit på
med vissa kapitel i tre år, så skrifver jag om dem och
kasserar dem, skrifver åter och åter om dem.» Då han
fullbordat ett af sina vackraste och djupsinnigaste verk,
Idioten, klagar han: >Jag är missnöjd ända till vämjelse
med romanen ... Nu gör jag ett sista försök med
tredje delen. Om jag lyckas förbättra den, förbättrar
jag mig själf, annars är det ute med mig.» Och före
sin afresa till utlandet, medan han arbetar på Brott
och Straff: »1 slutet af november var mycket
nedskrif-vet och färdigt; jag brände alltsammans, nu kan jag
bekänna det. Jag tyckte själf inte om det. En ny
form, en ny plan lockade mig, och jag började om
från början.»
»Jag arbetar i allmänhet nervöst, med kval och
ängslan», säger Dostojevski. »Då jag arbetar för
högtryck är jag till och med fysiskt sjuk.» Och i ett
annat bref från Genève: »Jag måste arbeta strängt,
mycket strängt. Men anfallen göra alldeles slut på mig,
och efter hvart och ett är jag under fyra dygn
oförmögen till tankeverksamhet.» »Anfallen började inställa
sig en gång i veckan», skrifver han om den sista tiden
i Petersburg, »och det var outhärdligt att känna, att
klart förnimma denna förstörelse af nerver och hjärna.
Min intelligens tog verkligen skada. Jag kände det;
och nervförstörelsen framkallade ibland anfall af raseri
hos mig.» — »Jag förtärs af en inre feber, jag har
frossbrytningar och feber hvar natt, och jag magrar
förfärligt.» — »Hvar tionde dag har jag ett anfall, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
