Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Tolstojs och Dostojevskis verk - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
arbeten, händer det aldrig att man ler och än mindre
att man skrattar. Det är som om en entonigt grå,
blyfärgad himmel hängde tätt öfver en, kväfvande så
att hjärtat pressas samman och man till slut tycker att
man inte kan andas.
Tolstojs förnämsta »hjältar > eller offer äro
allesammans hederliga, förståndiga människor, godhjärtade
eller åtminstone godmodiga, okonstlade eller åtminstone
naiva. Men ändå känna vi oss icke väl till mods med
dem; det är något ängslande hos dem, de göra ett
plågsamt, nästan hemskt intryck. Allesammans, till och
med de oskyldigaste unga flickor — »den renaste
bild af den renaste fägring > — omsväfvas stundom
af samma vilddjurslukt, som utströmmar från den gamla
skogsmänniskan fader Jeroschka. Detta må bero pà
dem själfva eller på deras skapare konstnären, men
man kan aldrig vara trygg för att icke bakom den
kända mänskliga gestalten en annan främmande, animal
urgestalt skall blicka fram, att de, såsom Voltaire
skämtade om Rousseaus »naturtillstånd», »icke skola ställa
sig på alla fyra och springa till skogs.» När som helst
kan man vänta, att de skola uppge ett underligt vildt
tjut liksom Natascha under jakten, skola ^grymta som
tataren, då han skars i ryggen, skola framvråla
ohyggliga skrik »på ou» liksom Ivan U]ltsch.
Redan Turgenjev framhöll denna känsla af
beklämning, frånvaron af högre frihet, af frisk luft, af ande
och andlighet i Tolstojs verk och han såg orsaken
därtill i brist på vetande. Men vore det icke riktigare
att kalla hvad Turgenjev förstod med vetande för
medvetenhet? »Jag önskar er frihet — andlig frihet , skref
han en gång till Tolstoj. »Krig och Fred» ansåg
Turgenjev för ett af världslitteraturens största verk, men
på samma gång »för det mest sorgliga exempel pà
frånvaron af verklig frihet, en brist orsakad af
frånvaron af verkligt vetande». »Nej!» anmärker han,
»utan frihet i vidaste mening är en sann konstnär icke
tänkbar: utan denna luft kan man icke andas».
Då furst Andrej före Borodino följde efter hären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
