Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Tolstojs och Dostojevskis verk - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
ch öfvergångsform, cn provisorisk bro slagen öfver
afgrunden och ledande från det förmänskliga till det
öfvermänskliga, från djuret till Gud.
Djurets mörka anlete är vändt mot jorden — men
djuret har vingar, och det har icke människan.
Johannes Uppenbarelse förutsäger, att kort före
världens ända, före den andra tillkommelsen, vilddjuret
skall »uppstiga ur afgrunden». Det första vilddjuret,
det visaste af alla djur, som funnos i paradiset, »den
gamle draken», den vingade ormen, som frestade
människan med frukterna på kunskapens träd — »om I
äten däraf skola edra ögon öppnas, och I skolen blifva
lika Gud» — skall gifva detta andra vilddjur »sin kraft
och sin tron och stor makt». — »Och hela jorden
såg med förundran efter vilddjuret. Och de tillbådo
vilddjuret sägande: Hvem är lik vilddjuret och hvem
förmår strida emot det? Och det öppnade sin mun
till hädelse mot Gud. Och åt det vardt gifvet att strida
med de helige och besegra dem; och åt det vardt
gifven makt öfver alla stammar och folk och tungomål
och folkslag. — Och det gör stora tecken, så att det
ock kommer eld att falla ned från himmelen på jorden
i människornas åsyn.»
Prometheus, brodern till de underjordiska titanerna
med ormkropparna, hämtade också ned eld från himlen
till jorden.
Ingenstädes har måhända den gamla semitiska
skräcken för djuret fått ett så starkt uttryck som här i
Apokalypsen.
Men så har också detta djur en omätlig kraft,
ifall det liksom antikrist förmår resa sig mot Kristus
och inlåta sig i kamp med honom som »öfvervunnit
världen». Detta djur måste äga en fruktansvärd vishet,
ett förborgadt vetande.
»Djuret vet allt», förklarar fader Jeroschka. Om
det icke vet allt, vet det åtminstone något som
människan icke vet, minns något som människan redan har
glömt och omöjligt kan erinra sig. Djuret har någon
sorts omedelbart vetande — oskyldigt, på andra sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
