Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Tolstojs och Dostojevskis verk - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
se hvad jag icke sett från den andra dörren: hur man
dref in oxarna. Hvar gång en oxe släpades fram ur
inhägnaden, spjärnade han emot, vädrande blod, och
stundom bölade han och satte sig på bakbenen. Två
män skulle omöjligt ha orkat släpa honom med sig;
därför följde alltid en slaktare efter, höll oxen i
svansen och vred den, så att kotorna knäcktes; på detta
sätt fingo de honom att gå framåt.»
Man ledde ut en oxe. »Det var ett vackert, svart
rasdjur med hvita fläckar och hvita ben, ett ungt,
muskulöst och kraftfullt djur.» Han spjärnade länge
emot och slet sig lös från slaktarna. Slutligen lyckades
man få hans hufvud under tvärbjälken. »Slaktaren
måttade, slog till, och det vackra djuret, nyss så fullt
af lif, störtade omkull och sprattlade med benen, tills
de tappat af allt blodet och flått hufvudet. Efter fem
minuter såg man ett rödt hufvud utan hud i stället för
ett svart, och ögonen, som nyss strålat med så vacker
glans, voro stela och glasartade.»
Den döda Anna Karenina på kasernbordet har
också nedblodad kropp, vacker, ännu full af det lif,
som så nyss slocknat, och orörliga, öppna ögon, »som
nyss strålat med så vacker glans».
Sedan begaf sig Leo Nikolajevitsch till den
afdelning af slakteriet, där den mindre boskapen, får och
kalfvar, slaktades. Här var arbetet redan slut, och
endast två slaktare voro kvar. »Den ene blåste in luft
genom lårpipan på ett nyslaktadt får och slog med
handen på den stinna buken; den andre, en ung gosse
i blodstänkt förkläde, rökte en söndertuggad cigarrett.
— En karl, efter utseendet att döma en f. d. soldat,
kom bärande ett svart lamm med bundna ben och
lade det på ett af borden som på en bädd. Soldaten,
som tydligen var en bekant, hälsade och började höra
sig för när de ämnade sig hem till byn. Gossen med
cigarretten kom med en knif, hvässade den mot
bordskanten och svarade, att de skulle ge sig af till helgen.
Det lefvande fåret låg lika stilla som det döda, det
viftade endast häftigt med den korta lilla svansen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
