Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Tolstojs och Dostojevskis verk - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
Jag låg i öknen såsom död,
och Herrens starka stämma ljöd:
Statt upp, profet!
Hvad som »låg i öknen såsom dödt» var endast
det gamla förbrukade ormskinnet; den som på Herrens
bud står upp är icke människa.
I en af sina fabler berättar Plato, att då under
inflytande af den gudomliga driften, Eros, det börjar
växa ut vingar på människosjälen, erfar den något likt
hvad barnen känna, då de få tänder. Med en
anatomisk noggrannhet, som på oss verkar litet egendomlig,
beskrifver den grekiske filosofen, hur denna själens
sjukdom börjar med »klåda» och »sprängningar», hur
det är som om något ville bryta sig igenom det
hindrande »köttsliga» omhöljet men ej kan; hur det sedan
bildar sig en inflammerad böld och slutligen ohyggliga
ruttnande sår på de ställen, där vingarna skola tränga
fram, hur hela själen än brinner i feber, än skakar af
frossa och är nära döden.
Ifall fröet icke dör, uppstår det ej.
Förlossningens skapande smärtor likna dödens förgörande smärta.
»Människorna genomgå lidanden, som förefalla
onödiga, gagnlösa», säger Tolstoj i »Guds Rike» på
tal om den öfvergång till en ny lifsform, som
förberedes inom den samtida mänskligheten. »De genomgå
något som liknar födslosmärtor. Allt är redo för ett
nytt lif, men det nya lifvet dröjer att komma.
Belägenheten förefaller förtviflad.» Och några rader längre
fram talar han om flykt, om vingar, om den nya
människan, som skall känna sig fri såsom en fågel, då
den på en muromhägnad plats breder ut sina vingar
till flykt.
Hvem vet om icke Leo Tolstoj någon gång äfven
själf har känt denna den samtida mänsklighetens
sjukdom, icke endast iakttagit den hos andra — om icke
också han har känt födslosmärtorna, de plågor, som
äro förenade med vingarnas framväxande? Är han
själf så frisk som det förefaller, som han vill tro sig
vara? Eller förstår han blott skickligare än någon an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
