Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Tolstojs och Dostojevskis verk - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
att en icke berusad person stod tre steg framför honom,
envist stirrade på honom och icke yttrade ett ord.
— Hvad är det åt er, och hvad har ni här att
göra? — frågade han, alltjämt utan att röra sig eller
förändra ställning.
— Goddag på dig, min gosse, — svarade
Svi-drigailov.
—- Här får ni inte vara.
— Jag skall resa till främmande land du.
— Till främmande land?
— Ja till Amerika.
— Till Amerika?
Svidrigailov tog fram revolvern och spände hanen.
— Hvad är det där för slag? Här är inte platsen
för så’nt!
-— Hvarför skulle det inte vara platsen?
—- För att det inte är platsen.
— Det bryr jag mig inte om. Det är en bra
plats det här. Om de fråga dig, så säg att jag har
rest till Amerika.
Han satte revolvern mot sin högra tinning.
— Ni får inte, här är inte platsen! — skrek
Achilles, och hans små ögon blefvo allt rundare.
Svidrigailov tryckte af.»
Och läsaren frågar sig häpen liksom Raskolnikov:
»Har jag sett Svidrigailov? Har jag verkligen sett
honom? Det är kanske en inbillning af mig? Jag är
kanske sinnesrubbad och har endast haft en
hallucination?» Men om Svidrigailovs kött och blod är
overkligt, är då icke också vårt eget kött och blod overkligt?
Af samma tyg som våra drömmar göras af
vi äro gjorda.
Hvad, om vår nutida petersburgska verklighet vore
af samma »tyg» som våra historiska petersburgska
drömmar? Hvad, om denne judiske Achilles, som bevakar
det »stora huset med vakttornet», vore lika overklig
som titanen på sitt granitblock? »Då nu dimman
skingrar sig och stiger uppåt, kommer inte då hela den här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>