Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Tolstojs och Dostojevskis verk - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
tionalismen — hvilken prägel af filosofisk och religiös
vanmakt, ofruktsamhet, af icke rysk och icke europeisk
utan blott petersburgsk, smerdjakovsk tarflighet!
Hvilken lif löshet, hvilken afsöndring, hvilken lösryckning
från den nationella andens alla lefvande rötter! — Ja det
är sannerligen förtvifladt!
Förefaller det icke ibland, att den samtida ryska
kulturen erinrar om det petersburgska tövädret, då allt
som varit fast och rent om ock dödt med ens upplöser
sig och förvandlas i klibbig smuts? — Om det åtminstone
vore vårsmuts! Men det är kanske endast den
smuts-blandade snösörja, som ibland uppstår midt i vintern,
då en förskämd västanvind kommer in från hafvet, och
som omedelbart skall följas af än värre kyla, än halare
glanskis.
Vi, som åtminstone i de öfre kulturlagren befinna
oss i en sådan förfallsperiod som ingenstädes i Europa,
ha vi rätt att tala om en renässans? Vi de fattigaste
bland fattiga, de svultnaste bland svultna (fastän vi ej
tyckas känna vår andliga hunger: i de öfre lagren
döfvas den af den kroppsliga mättheten — i de nedre af
den kroppsliga hungern), äro vi de rätta att tänka på det
kommande andliga gästabud, som hela mänskligheten
skall fira? Om det ock kommer att äga rum, så hvar
äro våra ryska högtidskläder, som skola ge oss rätt att
deltaga i det?
Är det inte i själfva verket på tiden, att vi bli
blygsammare, att vi vakna ur vårt rus? Skola vi inte erkänna,
att Dostojevskis så nyss uttalade profetior om den ryska
andens förestående universella betydelse blott voro
tomma fantasier, alstrade af den »heliga sjukan > — kanske
alls inte helig? — voro ett uttryck af patriotisk
vidskepelse? Om den ryska anden någongång har kunnat
hoppas på en dylik betydelse, så bör den månne icke
just i vår tid kasta en blick på sig själf och börja
öfver-tänka »hvad den varit och hvad den är vorden»? Ja,
skulle icke profeten själf nu återkalla sin profetia,
seende hur den gått i uppfyllelse? Skulle han icke
instämma med en af sina vänner slavofilerna, som också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
