Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur företalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
önskvärd klarhet och precision är ett värf, som
öfverstiger icke endast mina utan enhvar enskild människas
krafter. Härtill behöfs hela generationers samfällda och
fortsatta arbete.
Här skall jag endast i korthet upprepa och till
en gemensam grund sammanföra mina satser, hvilkas
innebörd, hoppas jag, dock med större klarhet skall
framgå af själfva boken.
Den historiska kristendomen har förstärkt den ena
af helighetens två mystiska poler på den andras
bekostnad — den negativa polen på bekostnad af den
positiva — andens helighet på bekostnad af köttets
helighet. Anden har uppfattats icke såsom något polärt
motsatt köttet och följaktligen ändå bejakande det utan
såsom någonting köttet upphäfvande, såsom det
okroppsliga. Det okroppsliga är för den historiska
kristendomen det andliga och på samma gång det »rena»,
»goda», »heliga», »gudomliga», och det köttsliga är
det »orena», »onda», »syndiga», »djäfvulska». Följden
har blifvit en ändlös tveklyfning, en olöslig motsägelse
mellan kött och ande, detsamma som vållade den
förkristna världens undergång, med den skillnad att i
hedendomen religionen försökte lösa denna motsägelse
genom att upphöja köttet på andens bekostnad, medan
i kristendomen motsatsen skett.
Nu frågar jag: är icke enligt Kristi lära asketismen,
köttets dödande endast ett medel, hvars mål är köttets
rening, helgelse och slutligen uppståndelse? Har icke
inom den historiska kristendomen en sådan förskjutning
af medel och mål ägt rum, att till sist medlet blifvit
det enda, allt uppslukande och allt behärskande målet?
Köttets uppståndelse har förvisats till ett oupphinneligt,
mystiskt fjärran och beröfvats all förbindelse med
kristendomens jordiska, historiska och organiska
verklighet. Köttets uppståndelse, köttets helighet har fattats
abstrakt och dogmatiskt, dess dräpande konkret och
lefvande, så att till sist dräpandet blifvit förmer än
uppståndelsen. Den historiska kristendomen har liksom
satt likhetstecken mellan köttets dräpande och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
