Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur företalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anvisad ur denna motsägelse? Ges det icke enligt
denna lära i den polära motsättningen en
öfvervärldslig, mystisk enhet mellan ande och kött? Med
andra ord, förkunnar icke Kristus andens och köttets
likvärdighet, lika helighet? Ifall så är, då är också
anden kött — ett annat, förvandladt, högre, men ändå
»kött», till och med mera »kött» än någonsin; —
anden är köttets kött, det mest fasta, oförgängliga, reala
och på samma gång mest mystiska i köttet — det som
förlänar det fasthet och stadga. Anden är icke endast
förnekelsen af köttets lägre tillstånd utan också
bejakelsen af dess högre tillstånd; anden är köttets
oafbrutna rörelse och sträfvan från det lägre tillståndet
till det högre, från ljus till ljus, till omskapelsens,
uppståndelsens högsta, hvita ljus, då lifvets alla skilda
regnbågsfärger sammansmälta till en färg. Anden är
icke den okroppsliga heligheten utan det heliga
köttet.
Om Kristi lära icke helt uppenbarar (I kunnen
icke nu bära det), så påvisar den dock med
tillfyllestgörande klarhet tre vägar till denna den heliga andens
och det heliga köttets enhet i tillvarons tre
hufvudmoment: i begynnelsens moment — genom födelsens,
förkroppsligandets mystär — Ordet blef kött — i
fortlefvandets moment — genom nattvarden, köttets och
blodets mystär — och i ändens moment — genom
uppståndelsens mystär. I alla tre momenten är det
icke okroppslig helighet utan det heliga köttet som
framhäfves.
Den historiska kristendomen har icke förkastat
dessa tre vägar, men den har icke heller vandrat dem,
åtminstone inte på ett lefvande, verkligt sätt. Den blef
stående framför dem och stelnade i abstrakt dogmatik.
»I fatten icke mitt ord». Minst af allt ha vi fattat just
detta Hans ord om det heliga köttet. Vi ha hört men
icke förstått; vi ha sagt: det heliga köttet, men vi ha
inte gjort det heligt utan ha handlat och handla
alltjämt, som om köttet aldrig kunde bli heligt, som om
det »okroppsliga» betydde det andliga och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>