Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur företalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världsrymden i riktning från jorden mot någon annan
planet, exempelvis månen. Den slungade kroppen
uppnår den punkt, där jordens attraktionskraft upphör
och följaktligen äfven repulsionskraften blir onödig, till
och med rent hinderlig för flykten, ty här vidtager
redan den motsatta attraktionskraften, månens. I den fas
af kristendomen vi genomlefva har mänskligheten
uppnått just denna punkt i den kosmiska rymden mellan
sin begynnelse och sin ände, mellan den första och
den andra tillkommelsen; denna punkt är fasansfull,
ty den förefaller död: repulsionskraften, förnekelsen,
afsvärjandet af hedendomen, har nästan upphört, och
den motsatta attraktionskraften, innesluten i den andra
tillkommelsen, har knappast begynt. Och nu synes
det oss, att rörelsen alldeles afstannat, att vi för evigt
stannat på denna döda punkt, detta mellanstadium, att
kristendomens alla krafter upphört att verka i oss, att
den öfverhufvud »icke lyckats». Men det är inte så.
Kraftberäkningen är gjord med matematisk noggrannhet
af Honom, som aldrig misstar sig i sina beräkningar.
Ännu ett ögonblicks flykt — och den motsatta
attraktionen vidtager och skall ökas i oafbruten, evigt
växande progression, och allt skall med ens förvandlas i
oss och omkring oss, allt skall intaga omvändt läge:
det öfre skall bli det nedre, det nedre det öfre, och
vi skola plötsligt känna, att vi icke längre flyga utan
falla med förfärande snabbhet. Förnekelsen, dräpandet
skall upphöra, bejakelsen, återupplefvandet,
uppståndelsen skall börja. Från Herrens anlete i dess första
uppenbarelse, den bedröfvade, dunkelhöljda, skall
kristendomen vända sig till det andra — det strålande
ljusa, härliga. Denna väldiga kosmiska omhvälfning
försiggår just nu, nästan oförmärkt som dylika
kosmiska omhvälfningar alltid försiggå.
Enligt Gogols liknelse är den västerländska,
romersk-katolska kyrkan den »verksamma Marta»: hon
har utfört det oundgängliga arbetet — kristendomens
lösslitande från hedendomen och dess slutliga befästelse
och organisering såsom ett enda, allomfattande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
