Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
ljus upplyser den helt, och blott i detta ljus blir den
genomskinlig. Hur lefvande minnas vi icke furst
An-drejs och Vronskis »fasta» blick, furstinnan Marias
»milda, strålande ögon», Karenins »matta fiskögon»,
Annas »ovanligt glänsande ögon, fulla af ett öfvermätt
af någonting». Men Napoleons ögon har Tolstoj
liksom glömt bort. I hela Krig och Fred omnämnes
blott en gång och då likgiltigt och i förbigående, att
Napoleon har »stora ögon»: han såg Balaschev i
ansiktet »med sina stora ögon». Men icke blott om
uttrycket i dessa »stora ögon» få vi ingenting veta,
vi få aldrig se denna underbara blick, som enligt
Puschkin:
... brinnande af gåtfull låga,
än fjärrsynskådande, än oafvislig fråga,
sköt fram som blixten, örnen på sitt vingepar.
Är inte detta underligt? Liksom med flit ser
konstnären icke sin hjälte i ögonen, han undviker hans
blick. På denna så lefvande, så fulländadt skulpterade
kropp lämnas ansiktet ofullbordadt — det stirrrar emot
oss med en marmorstatys blinda, hvita ögonglober.
Två gånger i romanens första delar upplifvas
Napoleons yttre i någon mån af inre lif. Första gången
är under slaget vid Austerlitz; men också här för
öfrigt äro ansikte och blick orörliga: »icke en muskel i
hans ansikte rörde sig; de glänsande ögonen voro
orörligt riktade mot en punkt. Öfver hans kalla ansikte
låg det uttryck af öfvermodig triumf, som man brukar
se hos förälskade och lyckliga ynglingar.» Andra gången
är under Bonapartes möte med kejsar Alexander i Tilsit.
Det frapperade Nikolaj Rostov »som något oväntadt,
att Alexander bemötte Bonaparte som sin jämlike och
att Bonaparte skickade sig så fritt och obesväradt, som
om han funnit det helt naturligt och själffallet att
umgås förtroligt med den ryske tsaren». »Liten till växten
blickade Bonaparte upp mot Alexander och såg honom
rätt i ögonen.» Alexander »småler älskvärdt».
Napoleon har ett »obehagligt, konstladt leende». »Han be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
