Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
och filosofiska grundåskådningar, som ha ledt honom
vid författandet af Krig och Fred. »Alla hans
(Napoleons) handlingar,» säger Tolstoj, »äro uppenbart
lumpna och ömkliga». Han utför endast »lyckade
förbrytelser». — »Det finns intet brott, intet illdåd eller
småaktigt svek han begår, som icke genast i hans
om-gifnings mun får namn af stordåd.» — Han utmärker
sig för »en glänsande och själfsäker inskränkthet». —
»Hans barnsliga fräckhet och själfsäkerhet tillskynda
honom stor ära.» Hans »dumhet och gemenhet äro
exempellösa» — han karaktäriseras af »en uselhet öfver
alla gränser, som hvartenda barn får lara sig att anse
skamlig». — Han är »en bandit utom lagen».
Detta var alltså hvad som dolde sig bakom den
hotfulla orörligheten, den mot fjärran riktade blicken —
absolut uselhet, absolut dumhet.
Men ligger det inte en motsägelse i föreningen af
dessa två drag, med hvilka Tolstoj icke endast i sin
förtydligande artikel utan delvis också i romanen
karaktäriserar Napoleons personlighet? Man skulle tycka,
att där borde vara ett af de tu: endera absolut
dumhet eller absolut uselhet. Förutsätter icke en viss grad
af ond vilja en viss grad af intelligens, åtminstone
kombinationsförmåga, fyndighet, den djuriska slughet,
som till och med ett sådant kräk som Lavruschka
besitter? Och, å andra sidan, förutsätter icke en viss
grad af dumhet ett visst slags otillräknelighet? Ifall
Napoleon är så dum, att han inte kan skilja mellan
höger och vänster, hvilket Tolstoj anser, kan det då
bli tal om några slags »illdåd»?
Men saken är den, att Tolstoj i själfva verket icke
analyserar, icke klargör Napoleons personlighet utan
endast tillintetgör den. Den absoluta uselheten är
hammaren, den absoluta dumheten är städet; mellan denna
hammare och detta städ plattas Napoleon ut till en
pannkaka. »Detta är inte litteratur utan ett
korrektionsstraff! Här sammanföras med afsikt alla drag, som
bilda en anti-hjälte», utropar en person i en af
Dostojevskis romaner. Ja just med afsikt äro alla en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
