Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
las område lika tillgängligt för honom som det reellas
— ja kanske än mer. Efter hvad vi sett har han som
ingen annan varit bärare af den högre filosofiska
princip i politiken, som det moderna Europa ärft af
imperium Romanum — »allföreningens» idé. Icke blott
på grund af hans gärningars väldighet utan också på
grund af hans tankedjup, »den öfvermänskliga storheten
i hans idéer,» — la grandeur surhumaine de ses
con-ceptions — ställer honom Taine i jämbredd med
sådana renässansmänniskor som Dante och Michelangelo.
Och att misstänka Taine för partiskhet är, upprepar
jag, omöjligt: han uttalar ju till sist en dom, som fastän
icke så cynisk som Tolstojs kanske dock är än
skoningslösare och till och med verkar nästan uppsåtligt
orättvis. Tolstoj dömer utan att veta och förstå eller
åtminstone utan att vilja veta och förstå, liksom afsiktligt
slutande ögouen. Taine vet och förstår utmärkt allt
som öfverhufvud kan vetas och förstås.
»Sådant,» slutar han sin studie, »är den
napoleonska politikens verk, ett verk af egoismen, som tagit
snillet i sin tjänst; det fördärfvades såväl i Frankrike
som i det öfriga Europa af den allt behärskande
egoismen.»
Till detta uttalande fogar Taine inga förbehåll, han
förklarar icke för oss, hvad han egentligen menar med
ordet egoism, alldeles som om detta ords betydelse
vore själffallen, då det i grunden är ett af de dunklaste,
mångtydigaste och mest missbrukade ord som finnas.
Från hvilken moralisk synpunkt framstår Napoleons
egoism för författaren som en så primitiv och
osammansatt företeelse?
I hvarje fall står denna synpunkt — den må höra
samman med vare sig en naivt positivistisk, altruistisk
eller en naivt »kristlig» etik — i den mest oförenliga
motsats till de synpunkter Taine anlagt under hela den
föregående utredningen. Den kategoriska slutdomen
kommer som en total öfverraskning.
Hör till exempel med hvilka märkliga ord han
börjar sin bok: »Alltigenom unik faller han utanför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
