Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
skull: han älskar Gud i sin vilja, i sitt förnuft, i sin
konst, i sitt vetande — i hela sin gränslöst sig
vidgande personlighet. Detta är nästan otvifvelaktigt den
heliga kärleken till sig själf, åtminstone i de högsta
yttringarna — t. ex. i Prometheus’ svar till gudarna:
Ihr Wille gegen meinen!
Eins gegen eins —
Ich daure so wie sie.
Detta är mer än en möjlighet till religion, det är
en delvis förverkligad religion, som blott väntar på sin
slutlige, efterkristne förverkligare.
Droppens sammanpressande och sjunkande mot
centrum är heligt; dess utvidgning och uppstigande
till ytan är icke heligt — påstår Tolstoj. Men hvarför
icke heligt? »Hvarje droppe», säger återigen Tolstoj,
»sträfvar att utvidga sig, upptaga största möjliga lymd
för att i största möjliga mått afspegla Gud». Gud är
helig, Guds afspegling är helig; men i så fall är
droppens utvidgning, d. v. s. den mänskliga personlighetens
sträfvan att i sig afspegla Gud i största möjliga mått,
något likaså heligt som droppens sammanpressning;
den centrifugala, utåtgående strömningen är lika helig
som den centripetala, inåtgående; häfdandet af mitt jag
såsom en mot Gud sträfvande symbol är lika heligt som
negerandet af mitt jag såsom en mot Gud fientlig
realitet. Ifall jag älskar människorna icke för
människornas skull utan för Guds skull och i Gud är jag helig;
ifall jag älskar mig själf icke för min egen skull utan
för Guds och i Gud är jag lika helig. Båda
strömningarna äro lika heliga eller lika icke-heliga, icke helt
heliga, ty den högsta heligheten ligger endast i bägge
strömningarnas förenande i den inre åskådningen, i
insikten om att kärleken till sig själf och kärleken till
andra är en och samma kärlek till Gud.
Detta är hvad Tolstoj icke har förstått och alltjämt
icke kan eller vill förstå. Här stå vi inför källan till
alla hans misstag och motsägelser, vid företa kröken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
