Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
drifter. Dunja uppröres öfver en sådan jämförelse:
«Men det är ju inte detsamma, det är ju inte alls
detsamma! Hur kan du säga något sådant!» — »Nej det
är inte den formen», utbrister han i raseri, »det är inte
en så estetiskt tilltalande form. Men sannerligen jag
begriper, hvarför det skall vara bättre, som form
betraktadt, att ha ihjäl folk med bomber under en
reguljär belägring. Respekt för estetiken är det första
tecknet på vanmakt!» — »Napoleon, pyramiderna, Waterloo
— och en vidrig pantlånerska, en gammal
procentar-käring med ett rödt knyte under sängen, hur skulle
ens en Porfiri Petrovitsch (rannsakningsdomaren) kunna
jämka ihop det! Hvar skulle föreningspunkten vara?
Estetiken står i vägen: — jag ville se Napoleon krypa
under pantlånarkäringens säng!»
Ja just den konventionella estetiken, läroböckernas
retorik, den historiska lögn vi insupa med
modersmjölken förvränger vår moraliska värdesättning af de
världshistoriska företeelserna. Från detta estetiska skal lösgör
Raskolnikov frågan om hjältarnas brottslighet, han
flyttar den enligt Sokrates uttryck »från himlen till
jorden», från de abstrakta höjder, där det akademiska
gudomliggörandet af de store männen äger rum, till det
lefvande lifvets mark, han ställer oss ansikte mot ansikte
med denna fråga i hela dess förfärande enkelhet och
komplikation. Hvar och en af oss icke-hjältar har väl
någon gång i lifvet mer eller mindre medvetet liksom
Raskolnikov nödgats att för sitt vidkommande afgöra:
»är jag ett skälfvande kryp» eller »har jag rätten», är
jag en »uppslukare» eller är jag en »som skall slukas?»
Och denna fråga, skenbarligen allmänfilosofisk, blir på
detta sätt olösligt förbunden med det viktigaste sedliga
spörsmålet i hvarje enskildt människolif, hos hvarje enskild
individ. Utan att afgöra den med både förståndet och
hjärtat — ty med förståndet enbart eller med hjärtat enbart är
icke nog — kan man icke lefva, icke taga ett steg i lifvet.
Ifall vi frigöra oss från respekten för estetiken,
måste vi inte då erkänna, att den så att säga
matematiska utgångspunkten för Napoleons och Raskolnikovs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
