- Project Runeberg -  Tolstoj och Dostojevski / II. Tolstojs och Dostojevskis religion /
121

[MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121

»Allah befaller — lyd, skälfvande kryp». Fastän ännu
höljd i »de socialistiska åskådningarnas» töcken är detta
naturligtvis den ene af Puschkins två demoner, den oss
förföljande, den oss allt för välbekante:

Den ene, Delfis Gud, en ung gestalt,
var vredgad, i sitt högmod fast förfärlig
och röjde kraft af icke jordisk halt

— det är solguden, människoguden.

Det andra anletet är dunkelhöljdt och skrämmande —
skrämmande för honom, just därför att det är så
dunkelhöljdt. Själf tror han eller skulle vilja tro, att detta är hopens,
»det skälfvande krypets» fula, fadda drag. Han skulle vilja
tro det för att bli sin ångest kvitt och kunna helt
tillintetgöra detta andra jag inom sig. Men här begynner
just hans tragedi, hans blinda frihets fasa.

Ty han var ju icke endast ett »skälfvande kryp»,
då han räddade barnen ur det brinnande huset. Hans
»vårfantasi» ägde ju för honom en subtil tjusning;
det ligger ett återsken af den i hans »tankfulla leende»,
då han talar om sin »ojordiska brud». Det är för
honom något af höghet och majestät också hos den
»milda Sonja», då han faller på knä för henne. Och
då han säger: »Bed för mig, Poletschka!» ljuder då
inte i hans eget hjärta en halfförgäten, barnslig bön?

Såväl här som där, såväl i den undre, mörka
sfären af hans värld som i den öfre, ljusa finns en
begynnelse till religion: där människogudens religion, här
gudamänniskans.

Ja den strid, som försiggår inom Raskolnikov, är
oändligt mycket djupare än allt hvad till politik och
sedlighet hör: det är striden mellan de två religiösa
urelementen i människosjälen.

För att förstå allt det fasansfulla i denna strid
måste man först förstå allt det fasansfulla i
Raskolnikovs religiösa blindhet och hjälplöshet.

»— Tror ni på Oud?» undrar Porfiri nyfiket.

»— Ja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmdosto/2/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free