Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
— Och tror ni på Lasarus’ uppståndelse?
— Ja—a. Hvarför frågar ni så där?
— Tror ni bokstafliga?
— Ja, bokstafligt».
Ännu samma dag säger han till Svidrigajlov:
»— Jag tror inte på ett tillkommande lif», —
hvilket dock icke hindrar, att Svidrigajlov strax därpå
skrämmer honom nästan till tårar, nästan till hysteri
genom att berätta om sina varsel och mardrömmar,
genom sitt fantiserande om evigheten — »en nedrökt
bastu med spindlar i vrårna».
Här röjer sig hos Raskolnikov den ryska
liberalismens arfsynd: förnekelsen icke som en frukt af
religiöst tänkande utan som en frukt af frånvaron af
allt religiöst tänkande, som ett uttryck för pojkaktigt
okynne, ohjälplig, andlig flackhet, religiös urartning
och förvildning. »Jag tror på Lasarus’ uppväckelse,
men på ett tillkommande lif tror jag inte» — detta är
ju icke mänskligt tal utan hundgläfs.
Ja Raskolnikov, som i sedliga frågor är så
genialiskt skarpsynt, är i religiösa frågor endast en blind
valp. Hur skulle han kunna tro eller inte tro, då han
ännu ej lärt sig att tänka som en vuxen människa öfver
tro och otro? Jag upprepar det, han har helt enkelt
glömt bort Gud.
Men han skulle dock nödgas erinra sig honom.
Då han gräfde sig in under den mänskliga moralen,
under kunskapens träd på godt och ondt, kom han till
det djup, där detta träds rötter förlora sig i den
ojordiska ehuru icke öfver- utan underjordiska himlen —
och här nödgas han erinra sig Gud. Han vet ännu
icke själf hvar han är och hvad det är med honom,
han känner blott, att det med ens icke finns några
stängsel, några skrankor, men därför inte heller någon
hållpunkt, och att han faller. Det fasansfulla i den
högsta friheten är för honom det fasansfulla i detta fall
eller denna flykt utan vingar, utan religion, helt i blindo.
Han förmår inte ens söka, så mycket mindre då
finna en utväg ur denna religiösa motsägelse, som sön-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
