- Project Runeberg -  Tolstoj och Dostojevski / II. Tolstojs och Dostojevskis religion /
125

[MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

125

— Nu för tiden kan man aldrig veta, hvem som
hör till de bättre eller de sämre».

Är icke detta de där människorna i Raskolnikovs
feberdröm, hvilka stodo i trappan hufvud vid hufvud
och hviskade och skrattade, medan han slog den
odödliga gamla i hufvudet med sin yxa? Dessa skratta ju
på samma sätt och stirra på honom och vänta, att han
skall säga: Jag är mördaren! Bekännelsen är på väg
att bana sig öfver hans läppar men dör bort inom
honom. Med ens öppnas hans ögon, och han vaknar ur
sin yrsel, ur yrseln af det motsatta slaget. Och samma
djäfvul, som släpade honom till gumman, förklarar nu
för honom, att han offrat sig gagnlöst som Sonja,
»smutsat sig själf». Ja sannerligen, kan något förliknas
vid en sådan fasa?

Fasansfull är »härskaren» Raskolnikov, som
ned-blodad kryper under gummans säng efter det röda
knytet; men kanske än mera fasansfull är »det skälfvande
krypet» Raskolnikov, som knäböjer på torget och kysser
den smutsiga marken. Det förra är skamligt och ohyggligt;
det senare är skamligt och löjligt och i sin löjlighet
ohyggligare än det ohyggliga. Det enda heliga han
tror på, den högsta frihetens helighet —

Ihr Wille gegen meinen,
Eins gegen eins —

»profeten och härskaren», den delfiske demonen,
människoguden utlämnade han åt pöbelns hån. Detta är det
sluttande plan af ogudlig kristendom och anarkiskt
»broderskap och jämlikhet», som vi alla omärkligt glida
utför ned i ett icke ens blodigt utan endast smutsigt
anarkiskt kaos, där man verkligen inte »vet hvem som
hör till de bättre eller de sämre», hvem t. ex. som i
förhållande till Napoleon är den sanne Tolstoj, »den
store Patrokles», och hvem som är den föraktlige
Ter-sites, lakejen Lavruschka, Smerdjakov.

I hvarje fall förekommer i Brott och Straff icke
ett brott utan endera två eller också intet; men rättast
sagdt — intet utan blott två vanhelganden, två hädelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmdosto/2/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free