Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
dåd och, naturligtvis också som konstnär, fann »samma
skönhet i båda polerna» — i madonneidealet och i
sodomsidealet. Är inte en dylik måttstock ett absolut
förnekande af den sedliga och religiösa enheten, ett
absolut häfdande af dualiteten?
Ja — »hvem af oss vet numera med visshet hvad
ondt och godt är» — detta Dostojevskis eget och alla
hans hjältars skri förefaller som ett skri af fasa inför
den högsta friheten.
Liksom Nietzsche (dylika öfverensstämmelser äro
mindre förvånande hos den hemlige hedningen Tolstoj
än hos Dostojevski) — liksom Nietzsche anser han den
högsta friheten vara en gåfva af människoguden,
antikrist. Enda skillnaden är att Nietzsche välsignar och
Dostojevski förbannar denna antikrists gåfva. Men det
är nästan otroligt, att Dostojevski med sin oändligt
djupa förståelse af evangeliets ande verkligen skulle
kunnat ställa Kristus såsom förkunnare af lag, sedlig
lag (ondt och godt, brott och straff) i motsats till
antikrist såsom förkunnare af den högsta friheten.
»Herren är anden, och hvarest Herrens Ande är,
där är frihet». (2 Kor. 3. 17). »Lagen kommer vrede
åstad, ty hvarest ingen lag är, där är icke heller någon
öfverträdelse». (Rom. 4. 15). — »Men synden (d. v. s.
brottet) kände jag icke utan genom lagen, ty jag hade
icke vetat af begärelsen, om icke lagen hade sagt: du
skall icke begära. (Lyd, skälfvande kryp, och vill
ingenting.) Men synden tog anledning och verkade
genom budet, ty utan lagen är synden död. Och jag
lefde en gång utan lag, men när budordet kom, lefde
synden upp, och jag vardt död, och budordet, som var
gifvet till lif, befanns vara mig till död». (Rom. 7,
7—10). Just denna död genom lagen har Kristus
besegrat genom sin död, och de af lagen, af »brott och
straff» dödade har han återuppväckt med sin högsta
frihet, ty efter Kristus »skall intet kött af lagens
gärningar vara rättfärdigadt». (Gal. 2. 16). Följaktligen
skall heller intet kött varda dömdt för gärningar emot
lagen. Men är det då möjligt, att »allt är tillåtet?» Ja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
