- Project Runeberg -  Tolstoj och Dostojevski / II. Tolstojs och Dostojevskis religion /
153

[MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

153

synas oss så viktiga, äro onödiga. Vi kunna inte
förstå hvarandra! — och han teg.»

Hittills har det synts oss, lefvande, att Kristus kom
att förkunna sin lära icke för döda utan för lefvande
och att de lefvande kunna förstå honom. Men nu
visar det sig, att detta är ett misstag, att allt lefvande för
Kristus är onödigt — mellan Kristus och lifvet finns
intet föreningsband. »Vi kunna inte förstå hvarandra.»
Endast de döende, de nästan döda kunna förstå honom.
Furst Andrej och Tolstoj förkasta ordet: »Gud är icke
de dödas utan de lefvandes Gud — i Gud äro alla
lefvande». För furst Andrej och Tolstoj är Gud
endast de dödas Gud — i Gud äro alla döda. »Må de
döda begrafva sina döda»? Nej, må de döda begrafva
de lefvande. Kristus har icke genom döden
öfvervunno döden utan genom döden öfvervunnit lifvet. För
furst Andrej och Tolstoj är icke döden lif utan lifvet
är död. »Ske din vilja såsom i himlen så ock på
jorden»? Nej, furst Andrejs och Tolstojs bön ljuder
annorlunda: Ske din vilja i himlen, endast i himlen, ty
jorden är hvad som strider mot din vilja, och din vilja
är, att jorden alls icke skall finnas.

»— Marie, du känner väl evan... han tystnade
tvärt. — Vi kunna inte förstå hvarandra.» Hvilken
ohygglig tystnad! Hvilken grymhet det ligger i den!
Har ens en större grymhet någonsin begåtts på jorden,
har en hårdare förbannelse utslungats öfver lifvet! Och
i denna förbannelse, som när allt kommer omkring
kanske endast är afvigsidan af den cyniska, animala
själfkärleken — »alltihop är så enkelt — och så vidrigt»
... »ni allesammans lefva och tänka på det lefvande,
men jag!»... — i den består enligt Tolstojs mening
evangeliets »glada budskap». Är det inte i stället ett
ondt budskap?

»Ja allt detta är tomhet, allt är villa utom den
oändliga himlen.» Jorden finns inte, endast himlen,
men inte heller den finns, ingenting finns utom stillhet,
ro, förintelse — nirvana. Vi känna redan till dessa
furst Andrejs tankar, som uppstodo inom honom un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmdosto/2/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free