Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
der hans första döende på Austerlitz slagfält. Då
endast anade han dem med förnuftet, men hela hans
väsen uppreste sig ännu emot dem. Han förfärades
öfver dem. Nu vid sin andra och slutliga död
omfattar han dessa tankar om förintelsen icke blott med
sitt förnuft utan med hela sitt väsen. Han kommer
till den slutöfvertygelsen, att det är fåfängt att ropa:
»Herre, förbarma dig öfver mig!» att Gud är »en
odefinierbar, obeveklig kraft, som man inte kan bed]a till,
som man inte ens i ord kan uttrycka», att Gud är det
icke-mänskliga, förfärliga det, som under hans
feber-yrsel står utanför dörren och vill in. Nej till en
sådan Gud kan man naturligtvis icke bedja; mellan en
sådan Gud och människorna, åtminstone de lefvande
människorna, kan det icke förefinnas någon attraktion
utan endast en oändligt stark ömsesidig repulsion.
Kristi lära, som går ut på det mänskligas närmande till
det gudomliga, blir hos Tolstoj en lära om ett
omätligt aflägsnande.
Nu afgör furst Andrej också det viktigaste af de
spörsmål, som efter Austerlitz framställde sig för honom
— han fastslår, att världen, alltet är negationen af Gud
och att Gud är det tomma intet. Och furst Andrej
förbannar världen, förbannar alltet och välsignar det
tomma intet. Äfven Tolstoj menar, att Gud är intet.
Dens est nihil. »Detta är också ett slags nihilism»,
anmärker först af alla Turgenjev, skarpsynt som vanligt
beträffande den store medtäflaren, i ett bref på tal om
»Bekännelser» och Tolstojs hela kristendom öfverhufvud.
Ja ur dödens kalla hvita ljus, som furst Andrej
skymtade före slaget vid Austerlitz och som med ens
kom allt att synas honom »så enkelt — och så vidrigt»,
ur den döende furst Andrejs kalla, nästan — hvarför
nästan? nej helt fientliga, ja rent af hatfulla blick på
allt lefvande utgick hela denna så kallade kristendom,
som i grunden är en buddistisk nihilism, mera vidt
skild från Kristi lära än någon annan religion i världen.
Tolstojs religion är den absoluta förnekelsens, icke-varata,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
