Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
medvetande bli skådeplatsen för en stor tragedi —
vår tragedi.
Men för denna oundvikliga slutledning ryggar han
tillbaka: munken Akim blir förskräckt, viker undan,
sluter ögon för den afgrund, dit den seende fader
Jeroschka leder honom. Munken Akim försöker att
med sin stammande tungas bullersamma prat
öfver-rösta det svaga skri af fysisk ångest, som undslipper
den gamle skogsmannen, och släpar honom tillbaka ut
på de moderata sedebudens, de ofarliga
resonemanger-nas stora landsväg.
»Kristendomen», säger Tolstoj, »betraktas af
människorna som en öfvernaturlig religion, medan den i
själfva verket ej har något vare sig mystiskt eller
öf-vernaturligt utan endast är en lära om lifvet,
motsvarande den grad af materiell utveckling, den mognad,
som mänskligheten uppnått.» Och många gånger, på
många ställen i sina religiösa skrifter upprepar Tolstoj
denna tanke, säger detsamma nästan med samma ord,
liksom ville han lugna sig själf: »Den lära om
sanningen, som Kristus förkunnat, är icke en mystisk
förkunnelse af något hemlighetsfullt och ofattligt. — Det
väsentliga i hvarje religion består endast i svaret på
frågan, hvarför jag lefver och i hvilket förhållande jag
står till den mig omgifvande oändliga världen. — All
religiös metafysik, alla läror om gudomligheter, om
världens uppkomst äro endast allt efter geografiska,
etnografiska och historiska betingelser växlande, religionen
åtföljande symtom» — d. v. s. enklare och ärligare
sagdt: är strunt. Och för att bevisa sin åsikt om
frånvaron af allt hvad mystiskt och öfversinnligt heter i
den »sanna kristendomen» skrifver Tolstoj sitt
förnämsta religiösa arbete: »Guds rike invärtes i eder
eller kristendomen icke såsom en mystisk lära utan
såsom en ny lifsåskådning» — eller återigen enklare
och ärligare sagdt: som en ny icke religiös utan
praktisk lifsåskådning.
Hvilken egendomlig motsägelse! A ena sidan
är religionen ändå religion, är som han själf ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
