Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
trycker sig, läran om »människans förhållande till
världens upphof» — till Gud. Vidare — och återigen
enligt hans egen bekännelse — är Gud för honom det
mest aflägsna, främmande, oförklarliga, så att »hvarje
fattbar föreställning om Gud hindrar hans närmande
till honom»; till och med pronominet »han» gör Gud
mindre i hans ögon, så högt öfver förnuftet står
Skaparen. Allt detta å ena sidan. Å andra sidan finns
i kristendomen ingenting ofattligt, mystiskt och
öfver-sinnligt, och följaktligen finns enligt den nyss anförda
föreställningen om Gud i kristendomen ingenting, som
hänför sig till Gud. Kristendomen är en religion utan
Gud, en religion utan religion.
Denna logiska, enbart logiska motsägelse leder
icke till det religiösa medvetandets stora tragedi, icke
till det fruktansvärda djup, dit den seende fader
Je-roschka släpar munken Akim, som med flit sluter
ögonen för att slippa se — den leder endast till en
ofarlig och småklok religiös flackhet — till en alls icke
djup, alls icke fruktansvärd grop, låt oss säga ett dike
vid allmänna landsvägen.
Till en början var Gud för Tolstoj det absolut
ouppnåeliga och aflägsna; sådan förblef han icke, han
kom närmare. Men han blef icke den älskande
himmelske Fadern, närmandet blef aldrig fullständigt, Gud
blef något hvarken fjärran eller nära, han stannade på
halfva vägen och står att finna där, i all halfhet, allt
midt emellan. Till en början var Gud »det stora
allt eller det stora intet»; nu är han icke allt och icke
intet utan hvarken det ena eller det andra — det oss
så välbekanta, för hela den samtida borgerliga kulturen
karaktäristiska »mellantinget». Ja om man närmare
ser till, är detta alls inte Gud utan endast ett tomrum,
där en gång något har funnits men nu ingenting finns,
nej värre än ingenting: nästan ingenting — något
obestämbart, tvetydigt, grått, hvarken kallt eller varmt utan
endast ljumt, uppvärmdt som gårdagsmat — hvarken
fågel eller fisk. Detta är inte de lefvandes och inte
ens de dödas Gud utan en Gud för de halflefvande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
