Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
s. k. framåtskridande — från Kristus till Arago och så
naturligtvis vidare från Arago mot Kristus, ty »den som
icke är med mig han är emot mig», och, ärligt sagdt,
hur skulle Kristus kunna vara tänkbar utan Gud, utan
den gamle gode, alls inte framåtskridande, inte
amerikanske, inte simonsonske Guden?
Simonson är en annan, inte rysk utan universell
kristen eller, som han själf kallar sig, en »världsfagocyt».
»Han hade sina egna teorier om alla slags praktiska
ting», säger Tolstoj: »han hade regler för hur många
timmar man bör arbeta och hvila, hvad man bör äta,
hur man bör kläda sig, göra upp eld i spisen, skaffa
sig vetande och upplysning.» Han gör t. ex. icke
upp eld som människor »af den gamla hedniska
världsåskådningen» utan »enligt en speciell teori om minsta
möjliga förlust af värmeenergi». Om äktenskapet har
han också »sin teori, som gick ut på att
människosläktets förökande endast är en lägre mänsklig funktion
och att den högre består i att tjäna det redan
existerande lifvet.»
Han fann bekräftelse på denna tanke i förekomsten
af fagocyter i blodet. Ogifta människor voro enligt hans
åsikt fagocyter, hvilkas bestämmelse var att komma
svaga, sjuka delar af organismen till hjälp. Såväl sig
själf som Maria Pavlovna (också en kristen af den
amerikanska maskintypen) ansåg han för »världsfagocyter».
Till detta galleri hör ännu ett annat, namnlöst par
— engelsmannen och guldgrufägaren. »Engelsmannen
var en frisk, rödblommig man, som talade franska
mycket illa men talade väl och öfvertygande på engelska,
hade sett mycket och hade intressanta saker att förtälja
om Amerika, Indien, Japan och Sibirien. Den unge
guldgrufsägaren, son till en musjik, i frackkostym från
London, med briljanterade skjortknappar, ägde ett stort
bibliotek, hade offrat mycket på välgörenhet och hade
europeiskt liberala åsikter; han gjorde ett sympatiskt
intryck på Nechljudov, (äfven på författaren själf, tycks
det) som ansåg honom representera en alldeles ny och
god typ af kulturtelning inympad på den friska, oför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
