Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
adlade musjikstammen». Detta är alltså den högsta
kulturella inkarnationen af den tolstojska kristendomen
— kapitalisten-välgöraren i oklanderlig frackkostym, med
europeiskt liberala åsikter, briljantknappar och efter all
sannolikhet liksom den rödblommige engelsmannen med
godtköpsbiblar i resväskan, afsedda till utdelning bland
de ryska straffångarna, dem bägge betrakta med samma
ögon som missionärerna Centralafrikas vildar. Och
detta skall inte vara en parodi? Detta har Anna
Ka-reninas författare kunnat skrifva? Inte endast i den
hos anarkisten Tolstoj öfverraskande sympatien för denna
telning af den borgerliga europeiska »kulturen» — det
europeiska barbariet vore ett rättare uttryck — inympad
på »den friska musjikstammen» — trälstammen vore
riktigare — icke endast, säger jag, i tankarna och
känslorna utan i själfva språket är det något, som
erinrar om Boborykins romaner.
»Detta är frukten af bourgeoisiens herravälde»,
anmärker Dostojevski om några ungefär motsvarande
europeiska »ympningar», »detta är de framtida vildarna,
som skola uppsluka Europa. Småningom men säkert
förbereda de den kommande styggelsen.» Alla dessa
amerikanska yankees och ryska musjiker, som påminna om
Asiens gulhyade rationalister, de kinesiska buddisterna,
alla dessa »världsfagocyter», automater och maskiner,
som matas med föda och producera energi — alla äro
de regelräta, logiskt konstruerade, glatta, nakna och
oblygt nyttiga som Edisons allra nyaste elektromotorer,
telefoner, fonografer; allt i dem är af aluminium eller
»guttaperka», »det luktar kadaver». De äro
ohyggliga i och för sig, men än ohyggligare är, att Tolstoj
framhåller dem som blomman af den europeiska och
ryska kulturen, som jordens kristna salt.
Men hvad försiggick inom Uppståndelses hjälte,
Nechljudov? Lyckades han frälsa sig och Maslova?
»Uppstå» de båda?
Maslova älskar Nechljudov — han älskar inte
henne; Simonson älskar Maslova — hon älskar inte
honom. Detta är hvarken nytt eller gammalt: det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
