- Project Runeberg -  Tolstoj och Dostojevski / II. Tolstojs och Dostojevskis religion /
179

[MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

179

hans själ aldrig mer att vakna. Det är en nästan död
själ, ett nästan förmultnande kött, som försjunker i denna
sömn, det är en början till sömnen i grafven under
väntan på domsbasunen.

»Jag vill lefva, jag vill ha familj, barn, lefva
människolif» — det är sista skymten af den lefvande, om
ock cyniskt nakna kroppen, det nakna köttet hos den
lekamligen och andligen döde Nechljudov, det sista
skriet från fader Jeroschka, som icke kan dö, halfkväfd
af munken Akim, som icke kan uppstå.

Ja detta är deras sista strid: munken Akim
uppstod icke, men fader Jeroschka »somnade», om han än
icke dog — ty till sin natur är han odödlig. Det kan
se ut som om allt vore slut, men han lefver ändå.
Sålunda vaknar han plötsligt i slutet af Uppståndelse.
Och hvilket ohyggligt uppvaknande!

Nechljudov går omkring i fångcellerna med
engelsmannen, som delar ut evangelium.

»Från den tredje cellen hördes skrik och larm.
Uppsyningsmannen knackade på och ropade: Tyst där!
Då de öppnade dörren, ställde alla upp sig vid
britsarna, med undantag af några sjuka och två
slagskämpar, som med af ilska förvridna ansikten hängde
hvarandra i hår och skägg. De släppte hvarandra, först då
uppsyningsmannen skyndade fram till dem. Den ene
hade fått näsan sönderslagen, och det rann slem, spott
och blod, som han torkade med rockärmen; den andre
drog ut de lösryckta håren ur skägget. — What did
they fight for? frågade engelsmannen. Nechljudov
frågade äldsten hvad tvisten rört sig om. — Ett par
fottrasor, han där tog den andres, svarade äldsten
småleende. — Den andre knuffade till honom, han där
gaf tillbaks. — Engelsmannen tog fram sitt evangelium
i skinnband. — Var snäll och öfversätt det här, sade
han till Nechljudov. — Ni råkade i tvist och började
slåss, men Kristus, som har dött för oss, har gifvit oss
ett annat medel att slita våra tvister. Fråga dem om
de veta, hur man enligt Kristi bud bör handla mot en
människa, som förolämpar en. Nechljudov öfversatte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmdosto/2/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free