Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
jämförelse med hvad Bröderna Karamasovs skapare i
det afseendet uppleft äro Tolstojs alla religiösa strider
och kval endast en barnlek. Dostojevski själf hör ju
till dessa, som enligt djäfvulens ord till Ivan kunna »i
ett och samma ögonblick skåda ner i trons och otrons
båda djup». Dessa kristendomens mystiska och
metafysiska djup har Tostoj som tänkare aldrig skådat ner
i, redan därför att han finner dem »ointressanta»; i sitt
medvetande har han alltid gått förbi dem och hållit sig
på allmänna landsvägarna, på den ofarliga, rationalistiska
släta vägen. Dostojevskis tro bestod alla tvifvel, icke
därför att dessa voro svagare, utan därför att själfva
hans tro var starkare än Tolstojs.
Naturligtvis var Dostojevski lika väl som Tolstoj
i stånd att uppröras öfver de folkliga vidskepelsernas
hedniska råhet; lika väl som Tolstoj kunde han göra
rättvisa åt den ståndpunkt det sunda förnuftet intar, då
det med Smerdjakovs »det är lögn alltsammans»
affär-dar inte blott den sexvingade tigern och världens
skapelse på fjärde dagen utan också mycket annat, långt
viktigare och dyrbarare.
»Hos denne man af folket», säger Dostojevski
genom Dolgorukis mun om den helige munken Makar
Ivanovitsch, som något påminner om fader Vlas, »fann
jag något för mig alldeles nytt, något för mig okändt,
en långt klarare och ljusare uppfattning än jag förut
själf haft af dessa ting. Inte dess mindre var det
omöjligt att inte ibland bli alldeles ifrån sig öfver en del
uppenbara fördomar, som han trodde på med den
mest upprörande tvärsäkerhet och orubblighet. Men
felet låg naturligtvis i hans brist på bildning;
intellektuellt var han ganska väl organiserad, ja så väl, att jag
ännu aldrig träffat någon, som kunnat täfla med honom.
Han berättade en mängd uråldriga helgonlegender för
mig. Jag är inte hemmastadd i ämnet, men jag tror,
att han handskades mycket fritt med dessa legender,
som han mestadels inhämtat ur folkets mun. Somligt
var alldeles orimligt. Men trots uppenbara
förvanskningar eller rent af tokerier blef det ändå alltid ett för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
