Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
på slät mark, jordisk eller himmelsk, utan är ett evigt
uppåtstigande och nedåtstigande, en stege från jorden
till himlen och från himlen till jorden. En stege
består af en rad pinnar; alla kunna komma upp på
öfversta steget — däri ligger jämlikheten; men alla äro
ännu icke uppkomna, och den som fortsätter att stiga
kommer högre än den som blir stående — däri ligger
olikheten. »Många äro kallade» — åter jämlikhet: »få
äro utvalda» — olikhet. Vi ha fäst oss endast vid
ena delen af detta ord, trefaldigt som alla Kristi ord.
Vi ha fäst oss vid att många äro kallade och menat,
att alla kallade äro utvalda, och däraf ha vi sedan
dragit den slutsatsen, att det alls inte finns och inte
behöfver finnas några utvalda. Och Kristi ord var taladt
förgäfves. I Guds rike skola de främsta blifva de
yttersta och de yttersta de främsta; alltså skall där ändå
finnas främsta och yttersta, högre och lägre. Men vi
ha öfverenskommit, att så inte skall vara, att det inte
får finnas främsta och yttersta utan att alla skola vara
lika som myrorna i stacken — såväl här som där,
såväl i himlen som på jorden. »Hvilken som har,
honom skall varda gifvet, men hvilken som icke har, från
honom skall tagas äfven det han menar sig hafva.»
Hvilken för oss ofattlig och olidlig aristokratism,
hvilken mystisk orättvisa! Äfven detta Kristi ord ha vi
korrigerat: »Hvilken som icke har, honom skall varda
gifvet, och hvilken som har, från honom skall tagas det
han menar sig hafva, så att alla få lika mycket — få
lagom». Men saken är den, att Kristi lära icke, såsom
Tolstoj och Nietzsche tro, endast är ett upphäfvande
af alla gamla förnäma, aristokratiska värden utan är en
omvärdering af dessa värden, oändligt mycket djärfvare
och definitivare, hitintills skenbart mera antikristlig
än »antikristen» Nietzsches omvärdering. Kristi lära
är inte endast ett nivellerande af de gamla höjderna
och djupen, som ej voro nog höga och djupa, utan
ett upptäckande af nya, djupare djup, nya, högre höjder.
Kraften uppstår genom att två motsatta poler
beröra hvarandra. Då vi öfverdrifvet förstärka den ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
