Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
välsignadt lif. — Milda ljus, o helga härlighet — detta
är det uråldrigaste och det ungdomligaste som
kristendomen har.» — Sankt Franciskus’ Hymn till solen, vår
Nil Sorskis »rörda lycka». — »Milda ljus, o helga
härlighet, sjungom aftonsolens lof» — så sjöngo enligt
sägnen de första kristna, då de trädde ut ur
katakomberna. Detta är en ny kärlek till solen, en ny
lifsglädje, som de gamle icke kände. Midt i deras
orgiastiska berusning fanns alltid likt en svart skugga en
förkänsla af tragiskt ve; midt i vårt ve finns alltid en
förkänsla af lycka; det är ett ve till »hjärtats glädje». De
gamles öfversvallande glädje slutar med svårmod; vårt
oändliga svårmod slutar med glädje, »blandar sig med
glädjen, leendet förvandlar sig till suckan». Vi afundas
de gamle. Men icke i de mest strålande ögonblicken af
sitt lif fröjdade sig hellenerna så åt lifvet, nakna i solens
sken välsignade de icke solen så som de första kristna,
då de trädde ut ur sina katakombers underjordiska
mörker. På detta uttryck af stilla, vemodig glädje i de
bleka ansiktena igenkändes de också bland massan af
hedningar. En större glädje har det icke gifvits på
jorden, och endast på den lefva människorna intill nu.
Då om påsknatten klockklangen tonar öfver våra dystra
städer och fattiga byar, från ena ändan af hela tyska
landet till den andra, då kyrkorna stråla af ljus och
där ljuder den mest mäktigt högtidliga af alla
mänskliga sånger:
Krist är uppstånden från döden,
döden med död han besegrat,
dem som i grafvarna hvila
lifvet han åter förlänat
— då känna vi, hur litet troende vi än må vara,
att detta alltjämt, efter två årtusendens ve, är vår glädje,
vår sång, att detta aldrig skall tagas ifrån oss och att
i detta, om ock endast i detta, vi äro ett med folket,
att för oss liksom för folket det ännu finns en
möjlighet till »fem sekunder af den högsta harmoni», det
oändliga ögonblick, som är värdt offret af hela mänsk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
