Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
som vilja till förintelse, icke-vara är yttersta punkten,
slutgränsen för en och samma religiösa bana, en och
samma åskådning, som utvecklats och fördjupats under
nära två tusen års historisk, ensidig, anden dödande
kristendom. Då Nietzsche i sin Antikrist påstår, att
»kristendomen är en form af dödsfiendskap emot det
reala, hvilken hittills icke öfverträffats (eine
Todfeind-schafts-Form. gegen die Realität, die bisher nicht
über-troffen ist)» eller att korset tjänar som symbol för den
mest ljusskygga komplott, som någonsin förehafts —
mot hälsa, skönhet, lycka, manlighet, ande,
hjärtegodhet, mot själfva lifvet — då Nietzsche påstår allt detta,
har han naturligtvis icke religiöst, icke mystiskt men
historiskt rätt. Under de nitton sekel af kristlig kultur,
som den asketiska svarta färgen har varit förhärskande
icke endast i klädedräkten och som varit uppfyllda af
svårmod och fruktan icke »till hjärtats glädje», har
verkligen Kristi lära afspeglat sig så, nästan uteslutande så,
om icke i människornas känslor så i deras medvetanden;
så afspeglar den sig alltjämt i Tolstojs och Nietzsches
eget medvetande. Men är detta den sanna, slutgiltiga
uppfattningen af Kristus? — Den frågan har Nietzsche
icke löst, han har inte ens vidrört den. Både Tolstoj
och Nietzsche ha endast drifvit till sin spets den gamla
ensidiga, asketiska och i grunden icke kristna utan
buddistiska uppfattningen af kristendomen. Och af
vikt för oss äro icke deras motstridiga slutsatser ur denna
premiss, af vikt för oss är icke, att Tolstoj anser
evangelium för ett »gladt budskap» och att Nietzsche anser det
för ett »ondt», schlimme Botschaft, Dysangelium, att
den ene anser det för »den största välgärning» och den
andre för »det största brott mot mänskligheten — das
grösste Verbrechen an der Menschheit»; det för oss
viktiga är den djupa, ja den absoluta öfverensstämmelsen
mellan utgångspunkterna för den tolstojska och den
nietzscheanska anti-kristendomen — en
öfverensstämmelse, som för öfrigt i sina yttersta konsekvenser leder
båda, den ene till medveten, den andra till omedveten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
