- Project Runeberg -  Tolstoj och Dostojevski / II. Tolstojs och Dostojevskis religion /
247

[MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

247

stärks också den positiva; och då kraften i bägge
polerna nått sin högsta potens, måste de motsatta
kraftströmmarna till sist mötas och urladda sig.

I det ögonblick, då den olycklige redan satt
bössan till kinden för att skjuta, skedde det »något
besynnerligt med honom», säger Dostojevski: han greps af
»en mystisk fasa, den mäktigaste af de krafter, som
verka på människosjälen. — Men hans starka själ
förmådde inlåta sig i kamp med den; han visade detta.

— Och just emedan offrets själ uthärdade ett sådant
progressivt växande tryck af ångest, upprepar jag, var
den otvifvelaktigt utrustad med en omätlig andlig kraft.

— Men, för öfrigt, var detta styrka eller var det högsta
graden af klenmod? Troligen bägge delarna
tillsammans, motsättningar i kontakt. — Och så i sista
ögonblicket framträdde den öfverväldigande synen för
honom (den korsfäste)... och allt var slut».

»Bägge delarna tillsammans, motsättningar i
kontakt» säger Dostojevski; här är vår tanke uttryckt
nästan med våra ord: bägge delarna tillsammans —

Två trådar tvinnats samman.

Motsättningarna råkade i kontakt:

... spetsarna i möte,
vårt »ia» och »nej» förent
skall föda ur sitt sköte
ett ljus, som strålar rent.

Detta fruktansvärda, rena ljus, denna bländande
blixt, gnista, som tändes mellan förenade poler, var
just den »öfverväldigande syn», som tedde sig för
dåren — slutet på allt.

Men kan man tala om sådana mystiska ämnen med
anledning af den bagatell Dostojevski berättar?
Framgick hädelsen här ej snarast ur frånvaron af hvarje
religiös idé — ur simpel okunnighet och barbarisk
vidskepelse? Hvad som egentligen intresserar oss är för
öfrigt ej själfva fallet utan Dostojevski, som försjunker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmdosto/2/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free