Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
egen, emot sig själf, ty han känner, att han skall
förgås för hennes skull och kanske ändå icke lyckas rädda
henne. Men denna andra kärlek är för honom lika
helig som hans »förälskelse» i Aglaja (detta är
egentligen inte förälskelse, men något annat ord finns ej tills
vidare). Samhällslifvets förhållanden,’ råa människors
råa lidelser — egenkärleken, sinnligheten och
svartsjukan — kräfva, att han gör sitt val. Han känner också
själf, att om han valde den ena och öfvergaf den andra,
skulle han befria sig och sin omgifning från omätliga
lidanden och kanske rädda båda. Men han kan ändå
inte göra detta val utan att begå ett brott eller en
hädelse mot det ena af två lika heliga ting: genom att
öfverge Aglaja skulle han uppresa sig mot sig själf,
mot Gud inom sig själf, skulle i sin andes namn döda
sitt kött — men det är ju icke mot köttets dödande
utan mot dess uppståndelse han sträfvar, icke mot en
okroppslig helighet utan mot ett heligt kött; genom att
öfverge Nastasia Filipovna skulle han döda sin själ, ty
hans själ är en enda flammande medkänsla med den
lidande.
»— Hvad för slag? Alltså vill ni älska bägge?
frågar cyniskt en af dessa råa människor, Evgeni
Pav-lovitsch, Aglajas tillbedjare.
— Ack ja, ja!
— Men hvad säger ni, furste, betänk er!
— Jag kan inte undvara Aglaja... jag måste
nödvändigt träffa henne. Jag... jag kommer snart att dö
i sömnen. — Ack om Aglaja visste allt... men
nödvändigt allt. För här måste man veta allt, det är
huf-vudvillkoret. — O ja, jag har skuld. Det troligaste är,
att jag har skulden till allt! Jag vet ännu inte på
hvad sätt, men jag har förbrutit mig... Här är något,
som jag kan inte kan förklara för er.
— Men hur kan man älska två? spörjer
Evgeni Pavlovitsch, ur stånd att fatta något sådant. —
Med två olika slags kärlek? Det är ju intressant...
stackars idiot! Och hur kommer det nu att gå med
honom ?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
