- Project Runeberg -  Tolstoj och Dostojevski / II. Tolstojs och Dostojevskis religion /
260

[MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260

— Ja ja! bekräftade fursten ifrigt.

— Alltså — inte erkänna och låta dem bära
bort henne?

— I...nte för aldrig det! afgjorde fursten. —
Ne-e-e-j!

— Just så, min gosse, hade jag också tänkt: inte
för aldrig det, inte lämna ut henne! Vi ska tillbringa
natten i all stillhet. Bara en timma har jag varit borta
i dag, annars hos henne hela tiden ... Men så är jag
rädd, att det är för varmt och att det blir lukt. Känner
du nån lukt?

— Kanske — jag vet inte. Men till i morgon
blir det säkert.

— Jag har lagt en vaxduk öfver henne, en
präktig amerikansk vaxduk, och så öfver vaxduken ett lakan,
och så har jag ställt fyra uppslagna flaskor med
Sjda-novskis droppar* bredvid, och de stå där ännu... För
du förstår, det luktar... Fönstren törs jag inte öppna.
Mamma har blomkrukor, en mängd blommor, och det
luktar så godt af dem; jag tänkte bära in dem, men
då förstår Pafnutjevna, för hon är så nyfiken.

— Ja hon är så nyfiken, instämde fursten.

— Kanske man skulle köpa — strö buketter och
blommor öfver henne. Men jag tror det skulle se så
ynkligt ut, du, med blommor!»

Rogosjin beskrifver mordet med lugn och
förfärande noggrannhet — hur »knifven trängde in
halfannan, ja kanske två tum under vänstra bröstet, men
ändå rann det bara ut en half matsked blod på
linnet; mer var det inte». Fursten stammade något till
svar.

»— Vänta, hör du? afbröt honom Rogosjin tvärt
och hukade sig förskräckt ner. — Hör du?

— Nej, svarade fursten lika tvärt och förskräckt
och såg på Rogosjin.

— Någon går! Hör du? I salen ...

Båda började lyssna.

* Ett desinfektionsmedel, så benämndt efter uppfinnaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmdosto/2/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free