Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
storiska ortodoxa kyrkan och inte endast kyrkan utan
också Kristi närmaste lärjungar: hela evangelium är fullt
af under — från bröllopet i Kana till Lasari
uppväckelse, Herrens uppståndelse. Om Kristus icke uppstått,
betygar Paulus, är all vår tro fåfäng.
»Katolicismen har förkunnat den motsatte Kristus»,
säger Dostojevski. På denne »motsatte» Kristus syftar
också Storinkvisitorn, då han säger: vi äro inte med
dig utan med honom — och den »honom» motsatte
bör följaktligen, enligt Dostojevskis mening, vara den
ende, sanne, ortodoxe. Han kan emellertid inte vara
den sanne, ortodoxe, ty han förnekar undret, och
någon historisk ortodoxi utan tron på under har aldrig
existerat. På så sätt är en och samme Kristus för
Dostojevski än den sanne än den icke sanne, än den
ortodoxe än den icke ortodoxe. Och i denna
härfva, som, upprepar jag, förefaller att vara med
afsikt tilltrasslad icke endast af Storinkvisitorn utan af
Dostojevski själf, känna vi, att något af det viktigaste,
bådas innersta tanke glider undan oss. Låt vara att
Ivan, låt vara att Storinkvisitorn inte tro på under, inte
ens på det tusenåriga historiska under, som heter
kristendomen; men han själf, Dostojevski själf, tror han på
under eller tror han inte? Och om han inte tror,
hvarför skiljer han aldrig denna sin privata ohistoriska, icke
nationella ortodoxi utan undertro från den allmänryska,
historiska — ja inte blott ej skiljer utan liksom med
flit blandar ihop dem ? Men om han tror, huru förena
det yttre undret med den inre fria tron? Hur förstår
han detta ord af Kristus till Tomas tviflåren, som evigt
sticker sitt finger i Herrens sår: »Emedan du har sett
mig, tror du; saliga äro de som ieke se och dock tro».
Betyder icke detta: saliga äro de och endast de, inom
hvilka det inre undret sker; tron genom undret är
slafveri, djäfvulsk anfäktelse; undret genom tron — det är
frihet, det är af Gud. Kristus förkastar det yttre
undret, som ej är födt af tron, och prisar den inre tron,
som föder undret; utan det inre undret — tron —
kan det icke ges yttre under, men då tron finns, måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>