Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
den f. d. tyske »Freigeist’en», deisten Voltaires och
materialisten Hélvetius’ beundrare, alltför mycket barn
af sin tid och till och med sitt stånd, det tredje ståndet
och dess tid. För öfrigt, denna historiskt ståndsmässiga
»medelklassighet», half het, detta ofulländade i deras
uppfattning och deras kritik sammanhänger med något
djupare »ofulländadt» i deras omedvetna, religiösa väsen,
i deras mystik.
»— I tre år har jag sökt min gudoms attribut,
och jag har funnit det — min gudoms attribut är
egenvilja».
Ja just »egenvilja» och inte frihet. Egenvilja är
en icke fullkomlig frihet, den rebelliske, trotsige men
i själfva sitt trots räddhågade slafvens frihet. Då
Nietzsche inte vågar disputera med Kant utan endast
hånar honom, eller då han inte vågar se Kristus rätt i
ögonen utan endast okvädar honom (»der kleine Jude»),
är detta inte heller frihet utan endast »egenvilja»,
endast slafvens revolt, inte det XX seklets kritik och
religion utan det XVIIhs dogmatik och revolution.
Liksom friheten så är också kärleken icke
fullkomlig.
Om för Kirilov verkligen allt hade varit »godt», om
han verkligen ej fruktat vare sig smärta eller död, skulle
han ej behöft genom själfmordet visa, att han icke
fruktade dem; han skulle ha bevisat detta genom ett
naturligt lif, en naturlig död, såsom en vis eller såsom
ett helgon. Men saken är den, att han själf ännu
inte tror att »allt är godt»; ibland tycks det honom,
att allt ingalunda är godt utan genomeländigt, att hela
världen »hvilar på lögn» och är en »djäfvulsfars». Han
vet inte själf, om han dödar sig för att förstå, att allt
är godt, eller därför att han förstått, att allt är icke
godt. Och inte nog därmed: »allt är godt» betyder
ännu inte att »allt är heligt». Han skulle endast vilja
»böja knä för allt» och älska allt — äfven ödet. Men
själfva denna kärlek till ödet, amor fati, hos Nietzsche
såväl som hos Kirilov, är en icke fullkomlig, icke helig
kärlek. Jag kan icke älska det yttre, liflösa, operson-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
