Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
Ja, »han är god, han är alltför god, han är ett
helgon».
I sin feberyrsel drömmer också hon om samma
helighet: »Jag är förskräcklig, men njanja har sagt mig,
att den heliga martyren — hur var det hon hette? —
var ändå värre. Och jag skall gå till Rom, där finns
en öken».
Mannen och älskaren ha förlåtit hvarandra; den
brottsliga hustrun drager ut i öknen att söka frälsning
liksom Maria egyptiskan. »För att människan icke
skall gå under af medvetandet om det ondas mystiska
och ödesdigra oundviklighet», säger Dostojevski, »är
en utväg henne gifven. Den är genialiskt påvisad af
diktaren i en genialisk scen i romanen, i den scen, då
hjältinnan ligger dödssjuk och förbrytare och fiender
plötsligt förvandlas till högre väsen, till bröder, som
förlåta hvarandra allt, till väsen, som själfva genom
ömsesidig allförlåtelse afbördat sig lögn, skuld och
brottslighet och därigenom rättfärdigat sig själfva med
fullt medvetande, att de fått rätt därtill.»
Detta är, menar man, den enda utvägen,
människan af Gud anvisad; någon annan gifves icke. Så
tänker eller så skulle åtminstone Dostojevski vilja tänka;
så tänkte naturligtvis Tolstoj själf, då han skapade
»Anna Karenina». Och i själfva verket är detta den
enda utvägen enligt det gamla religiösa medvetandet,
som anser sig uttömma kristendomen.
Dostojevski talar här om de ångrande
»förbrytarnas», d. v. s. Annas och Vronskis, »fulla medvetande».
Men var där verkligen »fullt medvetande»? Var där
alls något religiöst medvetande rörande någonting
väsentligt och afgörande?
Uppvaknandet af det verkliga, rent »kristliga» jaget
inom Anna — hennes kärlek till mannen — försiggår
icke så mycket i medvetandet (detta medvetande
slocknar inom henne samtidigt med skenet från »dödens
hvita ljus», så att då hon tillfrisknat från
barnsängsfebern, befinner hon sig alltjämt i sitt förra »hedniska»
mörker) — icke så mycket i medvetandet som i hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
