- Project Runeberg -  Tolstoj och Dostojevski / II. Tolstojs och Dostojevskis religion /
386

[MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386

henne nu än vackrare. Han sade henne det hennes
själ åtrådde men som hon med förnuftet fruktade för».
Och då hon återvände in i kupén, »icke blott återkom
hennes själsspänning utan ökades och växte till den
grad, att hon fruktade, att när som helst något alltför
hårdt spändt inom henne skulle brista... Men i denna
spänning var ingenting pinsamt och hemskt utan tvärtom
något som gjorde henne glad, något tändande och
uppeggande».

Snöstormens fröjd och fasa utanför, lidelsens fröjd
och fasa inom henne äro liksom ett och detsamma:
det ena födes af det andra, det ena sammansmälter med
det andra. Anna hade ej svarat Vronski något, inte
ens för sig själf hade hon bekänt sin kärlek; hon är
kanske alltjämt syndfri som »en ängel» — »men också
inom dig, ängel, finns den där insekten och rör upp
storm i ditt blod, för den sinnliga lidelsen är storm,
värre än storm». I passionen liksom i stormen är
något elementärt, hemskt och fröjdefullt, isigt och
brännande, men där är ingenting mänskligt ondt eller godt.
Mellan det älskande hjärtat och naturen finnas inga
stängsel, ingen hämmande lag; här som där är allt vildt,
omedelbart och oskyldigt, sådant det utgick ur
skaparens hand; här som där, i hjärtat som i elementen,
sker Hans vilja, som kallade fram hjärta och element
ur intet. Om de elementära krafterna hopa sig i
luften och slutligen urladda sig i storm, är detta Hans
heliga vilja; om det könsligas ovädersdigra krafter —
»ett öfvermätt, som uppfyller hela ens varelse» — också
hopa sig och till sist urladda sig i passionen, är också
detta Hans heliga vilja. Här som där, i passionen som
i stormen, som öfverallt där Hans vilja går i
uppfyllelse, finnes helighetens stämpel — skönheten; icke
för intet finner Anna den vilda snöstormen vacker.
Ja det är skönhet, det är »harmoni i elementens ofrid»,
det är musik äfven i det vilda kaos af toner, som
stormen föder.

»De spelade Beethovens Kreutzersonat», berättar
Posdnischev om sin hustru, en likadan »brottslig»

iB^^^p^riiiiMi—ii

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmdosto/2/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free