- Project Runeberg -  Tolstoj och Dostojevski / II. Tolstojs och Dostojevskis religion /
402

[MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

402

deras nästa kärleksmöte, då hon berättar honom sina
dödsaningar. — »Sådana meningslösa dumheter du
pratar!

— Nej det är sant.

— Hvad är sant?

— Att jag skall dö. Jag har haft en dröm.

— En dröm? upprepade Vronski och
erinrade sig ögonblickligt sin egen dröm om musjiken.

— Ja en dröm, sade hon. — Jag har haft den
redan förut. Jag drömde, att jag sprang in i min
sängkammare för att hämta något — du vet hur det brukar
vara i drömmen — tillfogade hon med ögonen
vidgade af fasa — och i ett hörn af sängkammarn står
något ...

— Ack såna dumheter! Hur kan man tro ...

Men hon lät sig icke afbrytas. Det hon
berättade var alltför viktigt för henne.

— Och det där något vände sig om, och jag
såg, att det var en musjik med tofvigt skägg, liten och
hemsk att se på. Jag ville fly, men han lutade sig
ner öfver sin säck och började gräfva i den.

Hon visade hur han gräfde i säcken. Hennes
ansikte uttryckte fasa. Och Vronski, som mindes sin
dröm, kände samma fasa.

— Han gräfde och letade och sade något på
franska, fort, fort — och vet du hvad, han skorrade
på r’en: — Il faut le bättre le fer, le broyer, le
pé-trir ... Och i min ångest ville jag vakna, och jag
vaknade också ... men i drömmen ... Och jag började
fråga mig själf, hvad det där betydde. Och Kornej
säger till mig: Ni kommer att dö i barnsäng, i
barnsäng, mor lilla ... Och jag vaknade ...

— Sådana dumheter! — sade Vronski, men han
hörde själf, att hans röst ej hade någon öfvertygande
klang.»

Två personer ha en dröm, som är identisk ända
intill en sådan obetydlig och det kan tyckas löjlig
detalj som några obegripliga franska ord. Detta är
uppenbarligen något fantastiskt. Och ändå tro vi det, vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmdosto/2/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free