Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
109
underlåta att, som vanligt, dikta om sig själf i tredje
person:
»Och en skugga lägrade sig öfver hans panna!»
Schulgovitsch var barnlös. I matsalen väntade
honom hans hustru, en fet, grofvuxen, myndig och
tystlåten dam, # utan ett spår af hals men ståtande med
ett helt system af hakor. I trots af pincenéen och
den spotska minen låg det någonting simpelt öfver
hennes ansikte, som gjorde ett intryck, som om det
under brådska och slarf blifvit i sista stunden utformadt
i deg, med russin eller korinter i stället för ögon.
Bakom henne larfvade, under ett ständigt skrapande
med fötterna, öfverstens åldriga mamma, en liten döf
men ännu lifaktig, maktlysten och giftig gammal häxa.
I det hon öfver glasögonen, stint och närgånget,
fixerade Romaschoff, nöp hon fatt i hans fingrar och tryckte
obesväradt mot hans läppar sin svarta, skrumpna,
knotiga hand, som närmast erinrade om ett anatomiskt
preparat. Därefter vände hon sig till öfversten och
frågade honom på ett sätt och i en ton, som om de
befunnit sig i matsalen absolut allena:
»Hvad är det här för en? Han har visst aldrig
varit...?»
Schulgovitsch formade sina händer till ett slags
talrör och vrålade alldeles i örat på gumman:
»Underlöjtnant Romaschoff, mamma! En präktig
officer, en rask buss och en prydnad för regementet...
utgången från kadettkåren!... Apropå, herr
underlöjtnant», afbröt han sig plötsligt, »vi äro bestämdt
landsmän... är inte ni från Pevsa?» *
»Jo, herr öfverste; jag är född i Pevsa.»
♦ Stad och guvernement i östryssland.
Öfvers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
