- Project Runeberg -  Duellen : militärroman /
170

(1906) [MARC] Author: Aleksandr Kuprin Translator: Erik Nordenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

höns och kinesiska gäss med stora utväxter ofvanpå
näbben. En flock pärlhöns läto höra sitt öronslitande
kacklande, och en väldig kalkontupp kurtiserade med
släpande vingar och med stjärtfjädrarna högt i vädret
favoritsultaninnan i sitt harem. I en grop vältrade
sig majestätiskt en massiv, rosafärgad sugga af
veritabel yorkshire-ras.

»Öfverste Brehm» stod, iklädd en svensk
skinntröja, vid fönstret med ryggen mot dörren, och han
märkte icke, när Romaschoff trädde in i rummet. Han
sysslade ifrigt med ett akvarium af glas, i hvilket han
stack ned ena armen ända till armbågen, och lian var
så upptagen af detta sitt arbete, att Romaschoff måste
ljudligen hosta två gånger, innan Rafalskij vände sig
om och presenterade sitt långa, magra, orakade ansikte
och ett par gammalmodiga glasögon med bågar af
sköldpadd.

»Aha.....hvad ser jag ... . underlöjtnant
Romaschoff! Mycket välkommen, mycket välkommen!»
hälsade vänligt Rafalskij. »Förlåt, att jag ej kan ta er i
hand, men jag är, som ni ser, alldeles våt. Jag håller på
med att anbringa ett nytt sugrör. Jag har förenklat
apparaten, som nu kommer att fungera utmärkt.
Behagar ni te ?»

»Jag får vördsammast tacka, men jag har just nyss
frukosterat. Jag kommer, herr öfverste, för att... .»’

»Naturligtvis har ni hört ryktet om att vårt
regemente skall flytta och garnisoneras i en annan stad»,
inföll Rafalskij i en ton, som om han endast fortsatte
ett nyss afbrutet samtal. »Ni kan lätt tänka er min
förtviflan. Hur skall jag kunna transportera alla mina
fiskar! Minst hälften af dem kommer att dö på vägen!
Och så detta akvarium ... se nu själf!... helt och hållet
af glas och halfannan famn i längd. Ack, far lille!» —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/duellen/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free