Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mesopotamien - Mesopotamien och England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
muhammedanska elementen ville ej gå mot Selman
Pak, en helig ort, där profetens barberare låg
begravd. En bataljon från nordvästra Indien måste
sändas till Basra på grund av att den till dels
bestod av överlöpare.
Vid Ktesifon anslogos turkarna till 11 000
stridande med 36 kanoner, men själv tror han att de
voro 15 000 och hade upp till 50 kanoner.
En tysk officer i Konstantinopel sade till
Townshend: »I stället för 9000 man infanteri skulle ni
ha haft 90 0001» Betänker man de styrkor, med
vilka general Maude sedan tog Bagdad, så hade
tysken rätt.
Om turkarna säger han att de i defensiven och
skyttegravskriget äro Europas yppersta soldater,
bättre till och med än tyskarna. Men om araberna
heter det: »Under alla mina operationer i
Mesopotamien fann jag alltid i araberna grymma och
fega skurkar.» Turkarna veta hur araberna skola
behandlas och göra ingen lång procedur med dem.
Det mesta av Townshends bok handlar om
försvaret av Kut-el-Amara. Enligt krigshistorien, är
det dumt, säger han, att stänga in sig i en fästning
om man icke med säkerhet kan påräkna att få
förstärkningar. Bazaine i Metz, Mack i Ulm och
Osman Pascha i Plevna ha visat vart det bär.
Men det var nödvändigt att hålla Kut, emedan
fältmarskalken von der Goltz eljest kunnat skicka
huvudmassan av sin här till Nasriyeh och kastat
engelsmännen ut ur Mesopotamien.
Efter sitt vackra och välordnade återtåg från
Ktesifon anlände Townshend med sin styrka den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
