Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hösthorn (1927) - Kornknarr, sänghalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vill jag gå ut och lova
skymningens unge gud.
Ned över gula bingar,
kornknarr, sänghalm,
sänker han mjuka vingar,
sakta och utan ljud.
Två äro de som vaka,
kornknarr, sänghalm,
medan hans blonda maka
öppnar sig kärleksvarm,
tjust av hans ögonsvärta –
kornknarr, sänghalm,
sången ur åkerns hjärta,
doften av jordens barm.
Lovsång och vällukt välla,
kornknarr, sänghalm.
Dimman från ängens källa
smyger sig till hans bröst.
Nejden befriat andas,
kornknarr, sänghalm,
sommar och svalka blandas,
avlande sonen höst.
Bären, min barndoms vänner,
kornknarr, sänghalm,
allt vad av andakt känner
min lågande bondesjäl
Lyften på sträng och ånga
kornknarr, sänghalm,
bönen och mina många
brinnande års farväl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
