Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hösthorn (1927) - Första minnet - Den sena lustgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRSTA MINNET
Det är långt, långt borta på en väg, det är halt,
svart och kalt,
det är vind, stark vind.
Någon håller i min hand och drar mig med,
höga träd,
det är vind, stark vind.
Vi gå bland andra mänskor åt ett stort, vitt hus,
dån och brus,
det är vind, stark vind.
På en stol står en kista, den är liten och vit,
vi gå dit,
det är vind, stark vind.
DEN SENA LUSTGÅRDEN
Än ligger jorden full av vår och syra
och ältar som en deg sin tunga jäst,
och genier flyga med förhållen lyra
som sunnansuckar genom hård nordväst.
Jag vet en fattig lustgård vid vars grindar
ung sommar dröjde, tveksamt och försagt,
tills låset rycktes upp av himlens vindar
för sol och åska och all livets makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
