Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
— Är du inte hungrig? frågade hon, fastän
hon naturligtvis gissade, att han redan ätit sin
lunch.
— Vi åto hvar sin kotlett i Biebrich... Ni
ha väl aldrig väntat på mig, Xandra?... Högra
framhjulet punkterade på vägen, därför varade
det litet längre...
— Nej, vi ha inte väntat på dig. Eva och
jag åto som vanligt. Just som vi satte oss till
bords, kom för resten gumman Wackerdorn...
— Ser man på! sade Thomas i mycket
belåten ton. Det var roligt, att du fick lite
sällskap ...
— Åhja, svarade Alexandra utan entusiasm.
»Sällskap!» tänkte hon. »Tror han verkligen,
att den talträngda gamla människan är ett
sällskap jag bryr mig om!» Högt sade hon:
— Hon hade förstås lust att prata om
middagen i går, kan du nog förstå.
— Jag trodde bara det var unga flickor
som brukade komma ihop dagen efter och
»talk it over», sade Thomas i samma fryntliga,
lätt skämtande ton som förut. Han använde ofta
engelska uttryck, dels emedan han i sitt hem
ända från barndomen varit van därvid, dels
som ett slags påminnelse om sin och
Alexandras första samvaro i Washington. Men
nu tyckte hans hustru plötsligt, att det inte
10. — Malling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
